Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid äro vi nu i tillfälle att för oss själfva se oss kring.
Ännu dammar det på vägen efter kavalkaden, som ånyo
skymtar fram på Eklundstorget för att så försvinna mellan
Kungsgatans husrader. — Ett par årtionden till, och hela borgerskapets
militär skall vara försvunnen för alltid! Länge skall dock dess
uppoffrande »vård och vakt» lefva i befolkningens minne.
På 1840 talet skall Borgerskapets kår ersättas af Göteborgs
Allmänna Skyddsvakt, kallad till lif, hufvudsakligast med
anledning af de upplopp, som så ofta stört stadens lugn. Den
skall dock, tack vare fredligare tiders inträdande, icke ofta, om
ens någonsin, komma i tillfälle att pröfva sin styrka och snart
nog höra till det förgångna. Såsom dess öfverhufvad skall man
minnas rådmannen, sedermera borgmästaren A. W. Björck och
som dess vapen en finpolerad svarfvad batong, prydd med eleganta
silketofsar i blått och gult. En gul kokard med blått kors skall
därjämte nämnas såsom skyddsvaktens tjänstetecken.
Jämt 90 år härefter skall den idé, som ligger till grund
för nuvarande borgaremilitären, väckas till lif i den Frivilliga
Skarpskyttekår, som då eller den 30 Oktober 1860 skall bildas
i Göteborg och där fortlefva i 22 år eller till 1882. På 1860 talet
varder idéens nya form omfattad med det lifliga intresse, som
i Göteborg egnas hvarje fosterländskt företag. Under glanstiden
skall kaptenen och adjutanten hos konungen A. G. von Holten
vara kårens öfverbefälhafvare, och följande herrar skola då vara
dess kompanichefer: grosshandlaren Richard Wahlgren, med. dokt.
J. C. Lundblad, grosshandlaren Barthold Dahlgren,
grosshandlaren Aug. Carlsson och handlanden F. O. Strömman.
Uniformen skall blifva: grön lifrock af fint kläde med
bron-serade knappar, gråa benldäder med svarta passepoiler och mössa
af samma färg som rocken, vid paradtillfällen försedd med en
svart plym. Denna uniform skall slutligen så till vida förenklas,
att lifrocken utbytes mot en mörkblå ylleblus och den
plymage-rade mössan mot en rundkullrig hatt med fogelfjädrar.
Men nu låta vi blicken hvila mot byggnaderna därnere i
öster. Skådade härifrån, äro de i allmänhet inga praktbyggnader,
om ock sådana kunna vara att finna här och hvar. Icke
underligt att Matthew Consett, en resande engelsman, som om 16 år
kommer att besöka staden, skall om dem i sin från trycket utgifna
dagbok endast kunna anteckna: »thé houses, chiefly of wood, are
painted so as to resemble brick and stone». Han skall dock på
samma gång medgifva, att »thé Town of Gothenburg is neat,
clean and well-built».
Närmast vallen, i nordost från vår ståndpunkt, där nu är
en fri plan, skall man 23 år härefter lägga grundstenen till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
