Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»En härlig Ametyst Förnögligheeten tecknar,
Des Måtligheetz Rubin, ock Liufligheetz Turkoos
På Jorden wunnit ka ett oförgängligt Roos,
För Sawlands wärda Lof kär Momus kind förblecknar».
Förflytta vi oss fram till den tid, då stadskällaren stod
under fader Blendermans presidium, skola vi finna gästerna talrikare
än någonsin. Anledningen lämna • vi derkän, endast omtalande
att lärde män, då som förut, trifdes kär alldeles förträffligt ock
gärna sammanträffade i Långkammaren, såsom ett omtyckt rum
inom lokalen kallades, där dagens frågor diskuterades vid fyllda
muggar ock tända sjöskumspipor. Så kunde man vara säker på
att kär som oftats finna Kellander, Okrvall, Rosén, Valtinson,
Habickt, Brunjeanson m. fl. eller snart sagdt kela den vittra ligan
på den tiden.
Lifligketen inom stadskällarelokalen var dock icke att undra
på: för magistratspersonerna låg ju värdskuset så bekvämt: det
var bara att kila ned för trapporna; desslikes för stadens kandelsmän,
eftersom de kade sin börslokal på rådkusets undra botten; käranden
ock svaranden kunde kär, under det rätten rådgjorde, släcka sin törst
ock måkända öka sin ketta, tack vare de Blendermanska varornas
starka spritkalt, ock ej keller för kerrar officerare var stadskällaren
så ur vägen, då den ju låg blott några få steg från kögvakten.
Men nog nu med dessa blad ur Göteborgs Rådhus’ äldre kistoria!
:j: •*$:
-
1 våra dagar presenterar sig Rådhuset’ än präktigare än
under förenämnde tider, enär det åren 1814—17 försågs med
en tredje våning. Detta arbete, som i mycket förändrade
husets fasader, verkställdes enligt ritning af stadsarkitekten
J. Hagberg. Tillbyggnader ha vidare gjorts åren 1835 och
1869, hvarigenom det hela nu bildar en fyrkant med fasader åt
tre sidor samt en stor och vacker, fullkomligt kringbyggd gård.
Byggnadens hufvudfasad vette åt Gustaf Adolfs torg. Den
har i sig något, som gör den monumental, utan att synas
hvarken kolossal eller öfverlastad af prydnader. Dess midtel*
parti bildas af fyra par doriska kolonner, som hvila på en bred
granittrappa. Dessa uppbära en altan med en i sandsten
arbetad balustrad. Midtelpartiets öfverdel indelas af fyra
väldiga, likaledes doriska pilastrar, som höja sig upp förbi
andra och tredje våningarne, och täckes af en fronton. I dennas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
