Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då John Hall — >född millionär, död utfattig» — vordit
en rikskunnig personlighet, och Göteborg varit platsen icke blott
för hans vagga, utan ock för större delen af hans sagolika lefnad,
anse vi oss här böra i sammandrag meddela det hufvudsakliga af
hvad man känner om denna, man må väl gärna säga, psykologiska
gåta, hvars lösning i viss mån försvårats, sedan den nyare
forskningen ställt henne i en ny och visserligen icke ofördelaktig dager.
Till en början några data.
John Hall d. y. föddes år 1771. Yid fadrens död omkring
1800 öfvertog han de storartade affärerna. Ar 1805, den 19
November, gifte han sig, och 1811 upplöstes äktenskapet genom
skilsmässa. Den märkliga Hallska konkursen inträffade 1807,
och först efter ett därpå följande mer än tjugoårigt armod afled
Hall vid jultiden 1830.
Det Hallska namnets uttalande så, som om det skrefs med
blott ett 1 har sin förklaring i dess skottska ursprung. John
Hall d. ä. var nämligen skotte och inflyttade tillsammans med
tvänne bröder till Sverige efter midten af 1700 talet samt skapade
sig genom lyckade affärsspeknlationer en förmögenhet, hvarmed
ingen annan i landet kunde täfla. Denne man tyckes icke ha
gifvit sin ende son, den sedan så beryktade John, de bästa
råd och lärdomar, och det uttryck, som traditionen tillagt honom:
»Si, min son kan aldrig bli fattig och behöfver således icke arbeta»
torde nog ha ägt sin grund i verkligheten.
Matthew Consett, den reseskildrande engelsman, som vi förut
citerat, gästade det Hallska hemmet, både det i staden och det
på Gunnebo. Det var sommaren 178G. Han omnämner Hall d. ä.
som en köpman af högt anseende på platsen och framhåller särskildt
det eleganta och vänliga emottagande han af honom rönte. Af
den uppmärksamhet han egnar åt mat och dryck får man veta,
att det Hall ska bordet bjöd hufvudsakligast på sötsaker, men dock
äfven på mer bastanta anrättningar, såsom a chacler — »en svensk
fogel» — och a cock of thé wood, pudding m. m. Hvar och
en af gästerna passade upp sig själf och hjälpte den nästsittande.
Viner och annan dryckjom stodo på bordet, men man drack inga
skålar. Damerna voro sjmnerligen tjänstaktiga med att fylla
glasen. Efter middagens slut fördes de ’ af herrarne till
angränsande förmak och kabinetter, där kaffe serverades. Efter tvänne
timmar fick man thé. Därefter underhöll man sig med musik och
kortspel, som räckte intill dess supéen serverades. Sällskapet
utgjordes till ej obetydlig del af officerare, så till lands som sjös.
Af det anförda finner man, att det på en göteborg,smiddag
för 100 år sedan gick ungefär på samma sätt tillväga som i våra
dagar. Unga John vandes således tidigt vid rikemans njutningar
och fick förvisso ofta höra skrytets och öfvermodets ord, så som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
