Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
balustrader och urnor m. m., ge åt det hela ett visst behag,
och att tomtens irreguliera form har för arkitekten varit en
svårighet, som han icke utan skicklighet öfvervunnit.
Som du ser, är huset två våningar högt och försedt med
framskjutande midtel- och sidopartier, hvilka ha höga, tornlika
takresningar. Genom midtelpartiets tränne dörrar inkomma
vi i en stor och präktig vestibul, hvars tak uppbäres af åtta
korinthiska kolonner af gjutet järn. Till höger finna vi här
afdelningen för ankommande poster jämte brefbärareexpedition
och till vänster paketpostkontor. Andra våningen disponeras
af afdelningen för afgående poster.
Huset uppfördes 1871. Dess former äro danade efter
ritning af arkitekten J. A. Westerberg. Stilen är renässans.
Yi behöfva ej gå längre tillbaka än till början af ]S50 talet.
Från sydvästra hörnet af nuvarande Packliusgatan sträckte sig
långt ut i älfven åt väster till en hög och ytterst smal gammal
träbro, som så småningom krökte sig i rigtning åt Stenbron.
Denna träbro kantades på ömse sidor af segelfartyg och var att
anse som en pendant till den ångbåtsbrygga, som, belägen söder
om Stenbron, kallades »Långa bron». Området för nuvarande
Packhusgatan bildade då en öppen och alldeles ovårdad
strandsträcka här och hvar med lämningar af de utanverk, som en gång
försvarade staden åt älfsidan. Sommartiden mådde den maskulina
delen af stadens ungdom af tarfligare klassen alldeles förträffligt
på denna plats. Älfven erbjöd nämligen här ett ypperligt
badställe, och den öppna planen var en icke mindre ypperlig
afkläd-ningsplats, hälst trafiken här var så godt som ingen. Under
soltorkningen, som föregick påklädningen, roade sig de yngste med
att spela »pota», under det de äldre föredrogo »krona och klafve»,
kanske någon gång omväxladt med upprepandet af den gamla
historien 0111 »Liljas graf», hvilken hörde platsen till. Histo-
rien rörde sig om ett förändringsarbete med den gamla,
ursprungligen för båtmaterialier afsedda, men i det närmaste till ett träsk
vordna hamn, Masthamnen kallad, hvilken, smal och lång med
rigtning från norr till söder, hade sitt inlopp från Stora
Hamnkanalen mellan västra ändan af Norra Hamngatan och ett då för
tiden å nuvarande Packhus platsen befintligt gammalt tullhus.
Stadens myndigheter hade beslutit hamnens uppgräfning såväl af
sanitära skäl som ock för att till den förflytta haudeln med
fiskvaror. Som kanalisering och grundmurade stenkajer härför tarf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
