Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Masthuggets stråkväg är numera Andra Langgatan, soin
från Järntorgets sydvästra hörn drager i rak linie frcan till
Masthuggstorget och än vidare till Johannisplatsen. Det är
en ståtlig, 685 meter lång gata, som visserligen ännu har
åtskilliga tomter obebyggda, men icke desto mindre företer
en samling af präktiga, oftast palatslika byggnader.
Gatu-rörelsen är här synnerligen liflig, hvartill spårvägen och de
många butikerna i sin mån bidraga.
Vid gatans slut ligger på en höjd och bakom unga,
men redan lummiga planteringar
Johannis Kyrka.
Det var på 1860 talet. Ett sådant andans nit, en sådan
rörande människokärlek och uppoffrande verksamhet i flere
rigtningar, som den gamle domprosten Wieselgren ådagalade,
hade man icke på länge erfarit. Hans ädla arbete förtjänade
sin offentliga erkänsla, menade man, och såsom en gärd af
sådan öfverlemnade ett antal framstående samhällsmedlemmar
till den gode herden cn summa pänningar att af honom efter
godtfinnande användas. Wieselgren tvekade icke i valet.
Pänningarnc skulle användas till uppbyggandet af en kyrka
— cn frikyrka. Och en sådan värdt — åtminstone till större
delen — Johannis Kyrka.
Hon invigdes 1866 och är uppförd i utpräglad
engelsk-götisk stil af rödt tegel efter af arkitekten J. A. Westerberg
komponerad ritning. Hon har ett lågt, femsidigt kor vid den tvärt
afskurna östra fasaden samt ett plåtbetäckt torn, placeradt i ett
af motsvarande fasadens hörn.
Tämplets inre är mer än vanligt enkelt. Del befintliga
korskranket, som i likhet med altarring och predikstol är
särdeles prydligt skulpteradt, har ett i tränne spetsbågar indeladt
midtelparti, som innefattar bibliska oljemålningar, däraf deri
större föreställer Kristus pä korset. ’ Dessa målningar äro
utförde af artisten G. II. Brusewitz.
Orgeln, byggd af direktör Söderling och skänkt af
framlidne fabrikören August Bark, visar en synnerligen vackei
fasad. Den invigdes 1873.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
