Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ett större antal rum, lämpande sig äfven för slutna
sällskaper.
Vi ha nu inträdt i förstadsområdet Majorna. Ehuru
stående under Göteborgs polis, tillhörde detta före 1868
Ör-gryte församling så i kyrkligt som världsligt hänseende, men
med nämnda år blef Majorna införlifvadt med Göteborgs stad
till en kommun.
Änskönt lifligheten här är ganska stor, var den dock
större förr, åtminstone i förhållande till stadens dåvarande
storlek. Detta kom sig däraf, att Majorna, som då ägde större
betydelse för sjöfarten än nu, inom sitt territorium såg
bostaden för snart sagdt hvarenda ordens sjöman, från
befäl-hafvaren till kajut.vakten. Dess betydelse för sjöfarten berodde
åter på, att alla till Göteborg destinerade fartyg här nödgades
lossa eller lasta, vid behof också reparera, enär de på den
tiden ej kunde gå in till staden, hvars hamn då ännu ej var
uppmuddrad. Genom sina skeppsvarf och »hamnar» har dock
förstaden fortfarande värde i merkantilt hänseende.
Majorna är irreguliert byggdt, och de stora eldsvådor,
som här rasat, särskildt åren 1859, 62 och 64, ha endast i
ringa mån förändrat regleringen. Denna är emellertid nu
uppgjord och fastställd enligt en ny plan, hvadan det är att
hoppas, det äfven Majorna en gång skall komma att förete
ett oklanderligt gatunät.
När vi uppnått Stigbärgstorget, äro vi inne på det forna
Annralitetsvarfvets eller såsom det numera kallaa Gamla
Varf-vets grund, hvilken sträckte sig härifrån och ned till älfven i
något västlig rigtning. Varfvet aulades strax efter stadens
grundläggning och byggde örlogsfartyg redan 1650. Här hade den s. k.
göteborgseskadern sin station, som från år 1700 utgjorde en
ordentlig amiralitetsstat, men snart förflyttades till det under anläggning
varande Nya Varfvet. År 1716 blef Gamla Varfvet af Carl XH
gifvet till Göteborgs stad, men likväl sedermera lämnadt till
för-läniug åt kaparhöfdingen Gathenhjelm, hyars enka, fru Ingela,
född Hammar, innehade det till år 1720. Änskönt det sistnämnda
år åter värdt Kronans tillhörighet, förlorade det så småningom
sin betydelse för henne och är nu lagdt under staden såsom
varande enskild egendom. _ t
Här bedrifves fortfarande skeppsbyggen, därvid f. u. 100 a
120 arbetare sysselsättas. Som drifkraft användes on 30 hästars
ångmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
