Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hamnstaden Ranana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I HAMNSTADEN BÄNÄNÄ.
Sedan ankaret fällts, vilket hördes över hela staden,
kommo vita båtar fulla med vita män och lade till
vid skeppstrappan för att hämta post och höra efter,
om de hade något gods, och huru lång tid de i så fall
hade på sig för att avhämta det. Samtidigt kom också
missionens båt, och med den kom dr Sims och mr
Appell, som båda hade varit med i Westlinds sällskap
ut. När jag såg dem komma i båten, voro de för mig
som budskap från en högre värld. De togo hand om
mig och mina svarta kamrater jämte vårt pick och
pack och förde oss i land.
Aldrig skall jag glömma den stund, då jag för första
gången satte min fot på Kongos jord. En ström av
växlande känslor for genom min själ. Glädjen över att
äntligen vara i Kongo kan jag icke beskriva. Men med
glädjen blandade sig vemod, ty det var inga goda
nyheter, som jag fått del av redan på båten: flera
missionärer hade dött och en låg sjuk i Banana på väg hem.
Nog ville jag helst leva, tills jag hunnit uträtta något, men
utsikterna föreföllo mycket små. Jag bad till Gud, att
han måtte låta mig få leva, då jag kommit så långt, för
att uträtta något till gagn, men också om nåd att kunna
foga mig efter hans vilja, om denna var motsatt min.
Sedan kände jag mig lugnare och begynte se mig
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
