- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
89

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hamnstaden Ranana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

Efter middagen hade jag full sysselsättning med att
taga emot och magasinera våra saker och missionens
gods, som kom från ångaren. Mr Appell och de svarta
gossarna voro ombord och sågo till, att våra saker
kom-nio med i land. Jag sorterade sakerna, så att vars och
ens saker kommo för sig, enär varje lådas vikt följande
dag skulle justeras och innehållet packas om, ifall detta
visade sig behövligt. På tredje dagens morgon skulle
nämligen några av oss anträda resan uppför floden.
Det var ej så lätt att i värmen lyfta och släpa på
koffertarna, men det var skönt att få litet motion i fria
luften. Innan kvällen kom, hade vi allt klart. Vi hunno
t. o. m. bese vår lilla ångbåt, som hette »Livingstone».
Det var en fin liten mahognybåt med stående
ångpanna. Den kunde taga rätt mycket gods och några
passagerare, fastän dessa fingo sitta på lådor och
varhelst de kunde, över hela båten gick ett soltak av trä,
överklätt med tunn zinkplåt. John Duport installerades
som styrman. Med denna båt var det, som vi skulle
göra resan uppför floden. Missionen hade också nyss
fått ut en präktig roddbåt, byggd av ek. Den kallades
»Moffat» efter Livingstones svärfader, missionär Moffat.
Jag förstod av detta och mycket annat, att det var
missionsstyrelsens beslut att gå framåt till nya
landvinningar för Guds verk, vilket gladde mig mycket.
Jag kände det, som om jag velat ropa högt: »Ja, framåt
i Herrens namn!»

Min första dag i Kongo hade varit ansträngande,
men full av nyhetens behag. Jag hade levat som i en
sagovärld. Det hade varit så motigt många gånger och
sett så hopplöst ut, att det nu kändes högst
märkvär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free