- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
208

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längre inåt landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

nedåt och uppåt landet, var det nödvändigt att ha
vänner utmed vägen. Clark gav honom därför både en
präktig skjorta och ett skynke, ty han visste, att
nyheten härom skulle sprida sig till andra byar och
övertyga dessa om, att vi verkligen kommit i vänskapligt
syfte. Hövdingen och hans män voro förtjusta över att
de blivit vänner med oss. De sade, att de kommit
med klappande hjärta och darrande knän, men nu
skulle de återvända med hjärtat fullt av fröjd och bringa
glädje till sin by. Detta bådade gott. Vi å vår sida voro
beslutna att göra allt för att lämna idel vänner utmed
vägen. Natten förflöt lugnt. Trummorna i byn erinrade
oss visserligen om, att hedningar bodde i granskapet,
men trummorna tystnade vid midnatt och syrsorna
somnade vi ifrån. Vakterna tillsades emellertid att vara
vaksamma, ty vi vågade icke obetingat lita på de
infödda. För att vara fullt säkra turade vi också själva
om att hålla vakt. Men ingenting ovanligt hördes till.

Morgonen till en ny dag bröt in. Vi hade kommit
överens om att icke starta så tidigt, enär vi nu befunno
oss på okända vägar och bland främmande folk, där
vi måste fråga efter vägen i varje by och söka få
vägvisare från den ena byn till den andra. Vi skulle taga
oss god tid, göra korta dagsresor, rasta i så många
byar som möjligt och bemöda oss om att göra oss
kända som vänner till folket. Solen fick således torka
gräset, innan vi bröto upp. Vägen gick genom en lång
rad av byar, omgivna av odlade fält och fulla av
palm- och bananlundar. Landet såg bördigt ut, nästan
som vid Mbanza Manteke. I första byn fingo vi en
vägvisare, som förde oss upp på en ganska hög kulle,
varifrån vi hade en vidsträckt utsikt åt alla håll. Vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free