Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John och Luemba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
oss. Med sydländsk glöd skildrade lukungamännen,
huru de utan att ana något inträffat på platsen i lagom
tid för att rädda dessa två män, som råkat ut för
hämnd utan att själva ha förskyllat det. De hade
riskerat sitt eget liv för att rädda dessa två, och nu hade
de fört dem till oss i syfte att överlämna dem till oss.
De bägge flyktingarna föllo nu på knä framför oss
och berättade själva sin historia. De bådo oss ivrigt
om beskydd, ty de hade ej gjort något ont mot någon
av de vita män, i vars tjänst de varit. De aktade sig
noga för att säga, att de voro från Manyanga, men vi
togo detta för givet. Deras vita herrar hade varit så
hårda mot dem, att de hellre ville dö än återvända till
dem. Den ene flyktingen hette John eller Johnny.
Han kunde laga mat, var ganska talför och behärskade
kruengelskan rätt bra. Han förde ordet. Den andre hette
Luemba. Han kunde tvätta kläder men var föga
hemmastadd i kruengelskan. Båda talade kustdialekten av
kongospråket. De förklarade sig villiga att göra allt,
vad de blevo satta till, om de kunde göra det, annars
voro de villiga att lära sig. De begärde ingen bestämd
dagspenning, utan vi fingo giva dem vad vi ansågo, att
de gjorde skäl för. Vi talade om för dem, att våra
krumän slutat sitt tjänsteår och skulle gå nedåt landet
dagen därpå, få sin avlöning och resa hem till sitt land
igen. Endast jag skulle stanna, tills nya män hunnit
anlända. Ville de stanna hos mig och göra, vad jag
satte dem till, och icke ställa till något bråk bland folket,
så finge de stanna. Till att börja med skulle de i
betalning få sex longs (vissa famnar tyg) per månad.
Och i den mån de visade sig duktiga, skulle de få
påökt undan för undan. Om deras förra husbönder
Äventyr i Cenlral-Afrika. I.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
