- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
296

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett mycket kärt besök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

sin bössa att skjuta storvilt med och var sin Bibel att
bombardera hedendomen med. Det var således
verk-lighetsromantik. Vi voro två lyckliga unga män, som
ansågo, att lotten fallit på oss alldeles i
överensstämmelse med vår egen önskan. Då jag för Westlind
omtalade, vad jag fått veta av Lutete angående folkets
föreställningar om oss vita, begagnade han tillfället
att ytterligare inviga mig i ämnet, ty språket och
fe-tischväsendet kände han bättre än någon annan europé.

Dagen därpå, då Lutete kom, tänkte jag giva de
svarta en fridag till. Men Westlind tyckte, att vi gärna
kunde arbeta, ty han hade lärt sig täcka tak vid
Mu-kimbungu och ville gärna hjälpa till. Vi kunde
samtala lika bra, medan vi arbetade, menade han. Vi
kröpo således upp på taket, två svarta och två vita.
Jag hade bett Westlind att icke inlåta sig i för stark
dispyt med Lutete, emedan detta kunde skada vår sak
då i början. »Han och många med honom», sade jag,
»tro, att jag icke kan ’äta folk’, emedan jag dödade
krokodilen, och de äro därför icke längre så rädda för
mig, som de voro i början. Om du ger dig i för stark
tvist med honom, så tror han, att du kan ’dia bantu’
och därför skall inverka på mig i samma riktning,
och sedan bliva de rädda för mig igen.» Westlind
lovade att vara försiktig. Men det dröjde dock icke länge,
innan de drabbade samman ganska allvarligt, så att
jag måste varna Westlind. Han väjde då undan ett tag
och tog det litet mildare och gemytligare. Lutete var
jovialisk som vanligt men blev emellanåt varm i
kläderna även han. Då måste jag passa på med en
varnande blick, en rörelse eller ett ord. De båda
motståndarnas diskussion var ofantligt intressant och lärorik,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free