- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
308

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En lyckad buffeljakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

Vi fortade då på våra steg, i tanke att vi kanske voro
för sent ute. Spåren ledde omkring en kulle. Då vi
gått förbi denna, fingo vi se bufflarna, elva granna
djur, i närheten av en annan kulle, dit de ännu icke
hunnit fram. De gingo och betade i lugn och ro
och tycktes ej ha bråttom. De voro spridda och
vände huvudena åt olika håll. Vi smögo oss från
spåret, Lutete och John fingo lägga sig ned på marken,
medan jag skulle söka komma bakom en liten kulle.
Om jag sköt och djuret icke dog, utan jag blev
anfallen, innan jag hann ladda om och skjuta, så
skulle de storma fram med tjut och skjuta på djuren
och skrämma dem, så att jag skulle få tid på mig.
Alla dessa anordningar voro ett ögonblicks verk.
Vinden låg emot oss, vadan djuren icke märkte
oss. Jag kom lyckligt bakom den lilla kullen,
och mina kamrater hade dolt sig så bra, att de icke
syntes. Jag låg i lugn och såg på djuren en stund,
medan en stor tjur, med huvudet vänt rakt emot mig,
närmade sig mer och mer. Då jag ansåg tillfället
vara inne, tryckte jag av och träffade besten mitt i
pannan, så att han föll till marken. Vid knallen
hoppade alla djuren högt i luften, som om de varit
tränade därtill, höjde huvudet och sågo sig omkring,
vädrade, och blåste, varefter en annan tjur ledde
återtåget, som företogs i fullt sträck. Tjuren var väl långt
ifrån, men en stor ko kom mig närmare. Jag fyrade
av, och skottet gick in vid det ena örat och ut vid
det andra. Kon föll död till marken. De andra djuren
flydde ursinnigt, så att strån och damm yrde om dem.

Lutete och John ville nu rusa fram, men jag ropade
till dem, att de skulle vänta, tills vi fingo se, om ville-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free