- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
325

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemma vid stationen igen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

325

ordentlig eld kunde underhållas hela natten. Då veden
insamlats, gick jag åter in i min bostad. Jag läste ett
Guds ord och försjönk därpå i förtrolig bön till Gud.
Från bönen stod jag upp styrkt och lugn. Sedan
laddade jag mina gevär, lade jaktkniven på
nattduksbor-det och revolvern i sängen och avvaktade lugnt våra
fyrbenta fiender.

Snart hördes på taket några nattfåglars flaxande och
kraxande. Detta var inledningen. Kort därefter
märktes schakalers och hyenors tjut, först på avstånd och
sedan allt närmare. Slutligen stämde både schakaler
och hyenor upp en allt annat än melodisk konsert ute
på gården. Då om en stund kraftigare basröster läto
höra sig, flydde de spädare stämmornas ägare skyndsamt
undan. Därefter hördes schakalernas skällande endast
på avstånd. Jag kunde höra ett större rovdjur tassa
omkring mitt hus. Ibland röt besten, så att det föreföll
mig, som om hela huset darrat. Om en stund kunde
jag höra, huru djuret skrubbade sig mot väggen,
medan det gav till ett väldigt rytande. Rätt som det var
tog det sats och gjorde ett språng mot väggen, som
dock icke gav vika. Nu vågade jag icke ligga längre
utan steg upp — påklädd var jag förut — tände lyktan
och grep mitt gevär för att plantera en kula i huvudet
på odjuret, om det mot förmodan skulle lyckas bryta
sig genom väggen. I detsamma gjorde djuret en ny
stöt mot väggen med sådan styrka, att det knakade i
bindvirkct. Men sedan lommade det i väg, rytande av
ilska. Antagligen hade ljuset från lyktan trängt ut
genom någon springa och skrämt rovdjuret på flykten.

Påklädd lade jag mig på sängen men kunde på flera
timmar icke få en blund i mina ögon. Att John och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free