- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
78

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ute bland infödingarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

de kommo hem från sina arbeten. Hela den övriga
delen av dagen fingo män och barn taga sig fram på
torrskaffning. Folket var emellertid på eftermiddagen
samlat i byarna, och de, som ville, kunde ju då komma.
Vanligen infunno sig dock endast män, enär
kvinnorna icke vågade taga sig tid för matlagningens skull.

Om folket var villigt att lyssna, såsom det oftast var,
så vida inga trätor pågingo mellan män och hustrur,
kunde vi ha ganska långa och intressanta möten. I
vanliga fall funno de infödda behag i dessa möten,
enär tiden före måltiden då gick fortare. Oftast tog
tillagningen en rundlig tid. De fingo nämligen vänta
icke blott medan maten kokade utan också medan den
svalnade. De hade varken skedar, knivar eller gafflar
att taga maten med, ej heller tallrikar och fat att lägga
upp den på, utan de måste direkt ur grytan taga maten
med bara händerna, och då behövde den åtminstone
vara så pass svalnad, att de inte brände fingrarna.
Om så kvinnan var förargad över något, kunde det
gå åt dubbelt så lång tid till kokningen. Kvinnan satt
då och njöt av att veta, att mannen likt en straffånge
fick lida hungerns kval. Kloka voro därför de män,
som höllo sina kvinnor vid gott lynne, ty de fingo mat
i rättan tid, stundom även ganska god mat. Under
våra bybesök fingo vi reda på en hel del
familjeinteriö-rer. Man kunde rätt väl både höra och se, om något
var i olag, ty då var hela byn nervös. Vi låtsades dock
icke förstå något utan gjorde besöket så kort som
möjligt, i hopp om bättre lycka i nästa by. I regel
gäckades icke heller våra förhoppningar, ty oftast gingo
vi hem från våra bybesök mycket uppmuntrade.
Lyckades vi få ett intressant möte, kunde vi glömma oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free