- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
128

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första vita kvinnan vid Lukunga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

De stora förändringar, som företagits vid stationen
sedan Inghams förra besök, tilltalade honom mycket,
vilket naturligtvis gladde Banks och mig. Vi hunno
dock icke samtala så mycket, ty kvällen närmade sig
och det var mycket, som måste göras, innan det blev
mörkt. De nykomna fördes in i sina rum, medan jag
tog emot bördorna och ordnade med bärarna. Banks
satte ihop Inghams järnsäng och hjälpte till att ordna
i rummen. När bärarna fingo se det starka staketet,
beslöto de att stanna kvar över natten. Detta gladde
mig, emedan jag slapp att sätta mig till att skriva med
detsamma. De fingo rikligt med både kött och annan
proviant, och man fann därför under kvällen idel glada
lag inom borggården. Med krumännens hjälp
inforslades i magasinet alla bördor, som Ingham icke skulle
ha öppnade den kvällen. Hans personliga bagage
instuvades för sig, så att man lätt kunde komma åt det, när
det behövdes. Karavanen var ganska stor, ty förutom
Inghams ganska stora packning medförde den förråd
både för Lukunga och Övre Kongo. Det var för mig
mycket uppmuntrande att se, huru förråd samlade sig
för sistnämnda område, ty det var dit, som jag
längtade att få komma. Och jag hoppades, att uppbrottet
stod nära för dörren nu, sedan Ingham kommit för att
avlösa mig.

Luemba anmälde, att bordet var dukat och maten
färdig. Jag hörde då efter, om gästerna voro färdiga
för middagen, och fann, att de om en stund skulle vara
det. Jag sade dem, att de icke behövde fjäska, de
finge komma, när de vore i ordning. Vi hade dukat i
vårt gamla hus, där vi hade vår lilla blygsamma
bordsservis. När de nykomna fått ordnat i det nya huset,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free