Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppbrott till Stanley Pool
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
blickar pä den kära stationen, där den låg så täck
inom sin inhägnad, som redan börjat grönska. Av
hela mitt hjärta tackade jag Gud för all den trevnad
jag haft och för all den erfarenhet jag samlat där, ty
jag kände med mig, att jag nu var en man i vida högre
grad än vid ankomsten till Lukunga. Omsider veko
vi av utför sluttningen ned till vadstället.
Två män buro Clark och mig över och satte oss på
andra stranden, dock icke torrskodda, ty fotterna hade
släpat i vattnet. Alla krumännen satte ned sina bördor
och togo sig ett bad i floden. Clark och jag deltogo
ej i badningen utan satte oss på var sin låda och
vilade. Det såg regnlikt ut. Men nu voro vi i alla fall
på väg, vare sig det blev regn eller solsken. Om en
stund fortsatte vi genom dalen. Där hade vi ingen
utsikt åt något håll, ty dalen var djup. Det dröjde en
god timme, innan vägen började stiga uppför
sluttningen av Ndungabergen. Ju högre upp vi kommo,
desto bättre blev utsikten. Snart syntes stationen.
Dessutom såg jag en del av de jaktmarker, där jag
hade jagat och från vilka jag hade så många minnen.
Jag var helt och fullt upptagen av saknadens tankar.
När vi nästa gång rastade, frågade Clark, hur det
kändes att lämna Lukunga. Jag svarade, att jag hade
funnit mig väl vid Lukunga men att jag likväl under
hela tiden längtat efter den dag, då jag skulle få rycka
upp tältpluggarna och begiva mig längre inåt landet.
Om där icke komme att bli så rika tillfällen till jakt
och om folket skulle visa sig omedgörligare än vid
Lukunga, så skulle Gud nog skaffa mig nyttig och
nöjsam sysselsättning på annat sätt. Men saknad kunde
jag i alla fall icke undgå att känna. Detta förstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
