Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Lutetes och Makitos byar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
männen. Flera gånger blevo de tvungna att vila, innan
vi kommo till Makwekwe, där var åttonde dag stora
skaror av människor samlades till marknad. Där slogo
vi oss ned under lummiga jätteträd för att hålla
middagsrast. En vacker bäck flöt strax intill, och dess
porlande var för oss en behaglig musik. Men det var
föga behagligt att se sig omkring, ty där funnos flera
gravkullar, krönta med människohuvuden. I dessa
gravar hade man begravt människor levande. Sådana,
som förbryta sig på marknadsplatsen under pågående
marknad, begravas levande på platsen, vilket tillgår på
det sättet, att en grop gräves lagom djup för personen
att sitta i. Den livdömde sättes så ned i gropen, varpå
den fylles igen, så att jorden når upp till hakan. Sedan
jorden trampats till och stötts ihop med träpålar, sätter
man en färsk tillspetsad påle med den vassa ändan på
den dömdes huvud och driver så med stora stenar ned
pålen genom huvudet och kroppen. Pålen får sitta
kvar, slår rötter och växer i sinom tid upp till ett stort,
lummigt träd. Det fanns talrika sådana träd på
marknadsplatsen, och det var i skuggan av sådana träd,
som vi hade slagit oss ned. En av gravarna måste ha
varit alldeles ny, ty huvudet var ännu väl bibehållet.
Platsen gjorde på oss ett så hemskt intryck, att vi
skyndade därifrån så fort som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
