- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
181

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom folkrika bydistrikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1.81

order voro våra män sannerligen icke sena att lyda.
Efter en stund gavs signal till uppbrott. Några
minuter senare befann sig hela karavanen på marsch igen.
Det gick jämförelsevis raskt en lång stund, tills vi
äntligen voro ute vid Stanleyvägen, vilken gick över en
bäck just där vår väg stötte till. Där höllo vi
frukostrast. Hövdingen fick en present för att han varit så
vänlig och visat oss vägen. Men han gjorde sig ingen
brådska utan slog sig ned bland männen och språkadc
med dem, så gott han kunde. Han kände ickc deras
språk och de kunde endast några få ord av hans. Men
de pratade och skrattade ändå och tycktes förstå
varandra rätt så bra.

Signal till uppbrott gavs igen. Krumännen axlade
sina bördor, vi sade farväl till den vänlige hövdingen,
och sedan satte vi oss i rörelse i samma ordning som
förut. Hövdingens sista ord till oss var, att vi nästa
gång skulle sova i hans by. Vi tackade honom för
vänligheten och voro snart utom synhåll. Vägen var
mera ojämn än förut, men nu hade männens bördor
lättat betydligt, varför det gick tämligen raskt undan
ändå. Snart skulle vi få matbekymmer igen, om
Herren icke skaffade oss tillfälle att jaga villebråd av ett
eller annat slag. Marken var nu så starkt kuperad, att
vi icke kunde avlägsna oss långt ifrån vägen och från
våra krumän. Vi måste bida, tills vi funno bättre
terräng. Frampå eftermiddagen kommo vi till en jämn,
sandig plan mellan tvenne bergåsar. Där hade en man
för kort tid sedan blivit korsfäst på så sätt, att han först
fastbundits vid en lång stång, som sedan rests och
nedsatts i en grop. Mannen var ombunden med trasor. I
denna ställning hade han fått hungra och törsta ihjäl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free