- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
190

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom täta urskogar och rika jaktmarker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

görande, ty vi hade blivit ganska avkylda i det
jämförelsevis kalla vattnet.

Efter en stunds vila fortsatte vi färden och anlände
snart till en skog, som var full av ananas. Där slogo
vi oss naturligtvis ned och frossade på den goda
frukten. Våra män åto först så mycket de förmådde, och
sedan bundo de fast på sina bördor en hel mängd. Vi
hade dock icke gått långt, förrän vi kommo till högar
av ananasfrukt, som de varit tvungna att lasta av sig.
Så pågick det ett långt stycke. De flesta måste jag
hjälpa att få upp bördorna på huvudet. Det var
endast några av de starkaste jättarna, som härdade ut
med de tunga bördorna, och dessa skrattade åt dem,
som kastat bort den fina frukten. De svaga sökte
försvara sig och frågade, vad det skulle tjäna till att bära
ihjäl sig på frukt, även om den var aldrig så god och
aldrig så sällsynt. Man kunde ju inte äta frukt, sedan
man var död? Man märkte tydligt, att de svagare ledo
under de starkares hån. Sedan fingo vi emellertid hos
dessa jättar se ett drag av oegennytta: de delade
nämligen med sig åt sina svagare kamrater, som
med tacksamhet togo emot. De senare voro i grund och
botten stolta över sina starkare kamrater och sämjan
var snart återställd. Terrängen var nu jämförelsevis
jämn, varför färden var drägligare. Rätt vad det var
kommo vi ut på en ganska stor slätt, över vilken flöt
en fin bäck, som icke hade rönt synnerligt inflytande
av regnet. Där valde vi vår lägerplats för natten,
vilket i hög grad gillades av krumännen, som haft det
strävsamt under dagen, särskilt i de leriga dalarna och
de slippriga backarna.

På denna slätt kunde det finnas jaktmöjligheter. Vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free