Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillbaka till Lukunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Till vår stora glädje kom mycket folk till
eftermiddags-mötet. Ingham påstod, att många infunnit sig för att
se, om det verkligen var sant, att jag återkommit, och
det är ju möjligt, att det förhöll sig så. Men i vilket
fall som helst gladde det mig att få se dem, ty jag
kände igen de allra flesta. Efter avsjungandet av en
sång talade Ingham och jag var sin stund. Sedan sjöng
fru Ingham till orgeln flera sånger. Alla lyssnade med
stor uppmärksamhet. När de glada återvänt hem, voro
vi ense om att behovet krävde uppförandet av en ny
samlingslokal. Ingham förklarade, att om han också
icke kunde göra något mera, så skulle han åtminstone
skaffa hem virke. Och han höll ord. Visserligen
dröjde det ganska länge, innan något hus blev byggt, men
omsider uppfördes av infödda församlingsmedlemmar
med de vitas hjälp en efter kongoförhållanden
storartad kyrka.
På måndagen grepo vi oss tidigt an med
förberedelserna, emedan jag beslutat starta så tidigt på tisdagen,
att jag kunde hinna till Ndunga samma dag. Bördorna
innehöllo handelsvaror, verktyg, spik, konserver,
risgryn jämte en del av mina egna tillhörigheter. Vid
middagstiden voro alla bördor klara, varför vi hade hela
eftermiddagen ledig. Aftonen förflöt under angenämt
och nyttigt samtal. Fru Ingham trakterade oss med
eftermiddagste, sång och musik och kallade detta
»avskedsfest» för mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
