Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppåt landet igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
som har mycken likhet med svenskan, och dessutom
litet av kongospråket, i vilket jag var något styvare
än han. Vi tyckte båda, att vi hade en trevlig kväll.
Jag var av Vangelle förbjuden att starta före frukost.
Obligatorisk dimma och dagg förhindrade dessutom ett
tidigare uppbrott. Före avresan gav jag hövdingen en
present för hans tjänst, varefter han glatt avlägsnade
sig. Han hade gjort mig större tjänster, än någon av
oss då anade. Jag fick nämligen sedermera veta, att
om vi följt den vanliga vägen, hade vi säkert blivit
nedgjorda på det mest grymma sätt, ty infödingarna
voro utom sig av harm och hämndbegär. Vid Ngombe
var det ingen, som antastade oss; vi behövde inte ens
stanna för att hälsa på hövdingen. Marschen gick
sedan raskt undan. Blott två gånger vilade vi, innan
vi höllo middag. Vi hade då lagt Makwekwe torgplats
långt bakom oss. Middagsrasten hölls vid en liten
vacker bäck med skuggiga träd å ömse sidor. Sedan
tillryggalade vi en ganska lång vägsträcka, varefter vi
slogo läger för natten vid en annan vacker bäck. Här
tittade jag i männens matförråd och fann, att de hade
rätt mycket proviant kvar. På min fråga, huru länge
provianten skulle räcka, svarade de: »två dagar till».
Vi kommo dock överens om att redan påföljande dag
öka vårt köttförråd, om ett lägligt tillfälle yppade sig,
ty sedan skulle vi komma in på ett område, som föga
lämpade sig för jakt. Den natten sovo både männen
och jag mycket gott, ty vi stördes ej på minsta vis.
»Återigen dimma!» var min första tanke, då jag på
morgonen tittade ut för att se, hurudant vädret var.
Karavanen fick därför ord^r att frukostera, innan den
bröt upp. Dimman föll dock snart nog till marken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
