Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Ngomas by
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
sade han, att jag skulle komma igen den dagen. Han
visade mig ett snöre, som hade blott en knut i ena
ändan. Vid mitt föra besök hade jag sagt, att jag om
så och så många dagar skulle vara tillbaka. Han hade
då på infödingsvis slagit lika många knutar på snöret,
som jag angivit dagar. För varje dag hade han skurit
bort en knut, men föregående dag hade han fått
förhinder; annars skulle även den sista knuten ha varit
bortskuren. »Nu är du här, såsom jag väntat, och vi
äro alla glada åt att se dig här», slöt den hedersmannen.
Ngoma trodde, att det under natten skulle komma
att regna tappert, och anvisade oss fördenskull tre hus
att bo i. Några kvinnor fingo tillsägelse att sopa rent
både inne och ute, och andra kvinnor skickades efter
ved och vatten. Sedan försvann Ngoma och var borta
så länge, att jag nästan trodde, att han inte skulle
komma igen mera den kvällen. Omsider uppenbarade han
sig dock i spetsen för en procession, företrädd av
trumpetare och trumslagare. Processionen gjorde halt mitt
framför min hydda. En get leddes fram; bredvid
henne lades 4 höns med benen hopbundna i ett knippe;
bredvid hönsen lades en klase pisanger, och bredvid
dessa ställdes en korg med jordnötter och en d:o med
gröna ärter. Vid överlämnandet av dessa presenter
höll Ngoma ett tal, vari han betygade, att han och allt
hans folk »hade en sådan glädje i hjärtat», emedan en
vit man slagit sig ned ibland dem. Ngaliema —
hövdingen vid Stanley Pool — var nu inte längre ensam
om den äran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
