- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
6

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden - Hofrådens ställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återinförande under konungadömets lydnad nu praktiskt
förverkligades.

Till en början måste förhållandet mellan riksrådet och
hofråden, som riksdagsbeslutet lämnat obestämdt, blifva af
betydelse både för rådsinstitutionens och för aristokratiens
ställning i statsstyrelsen.

Af de sex hofråden tillhörde fem samma högadliga klass,
som af ålder behärskat rådet: Abraham Brahe, Nils Bielke, Peder
Ryning, Hans Eriksson (Ulfsparre) och Bo Ribbing. Ja, de hade
t. o. m. alla bröder inom denna senare korporation[1].
Hofkanslern doktor Nils ensam var af ofrälse börd, genom utländska
universitetsstudier på hertigens bekostnad utbildad till ett slags
yrkesämbetsman[2], och detta undantag upphäfde naturligtvis icke
den nya rådsinstitutionens aristokratiska karaktär. Den är
betecknande för de sociala förhållandena i denna tids svenska
samhälle. Idéen om en hofrådskorporation var liksom namnet
hämtad från Tyskland, och när den där blifvit förverkligad,
hade detta väsentligen skett så, att ofrälse män med skolad
ämbetsmannabildning upptagits i rådsämbetet[3]. I Sverige åter
hade man redan vid hofrådsutnämningarna under Johan III:s
tid hållit sig inom högadeln[4], och nu tog hertig Karl,
högadelns bekämpare och besegrare, sina hofråd ur samma
samhällsklass. Orsaken är tydlig: Sverige saknade fortfarande det
ofrälse ämbetsmannamaterial, ur hvilket de tyska hofråden
rekryterades, och adeln ensam kunde här anlitas för sådana
poster.

Sannolikt voro fyra af de fem adliga hofråden, möjligen
alla, yngre än sina respektive bröder inom riksrådet[5]. Äfven
detta stämmer med traditionerna från Johans tid, men endast
till en viss grad, ty då hade man gått betydligt längre tillbaka


[1] Riksråden uppräknade i Den sv. riksstyrelsens reorganisation, Hist.
Tidskr. 1901, s. 207.
[2] Jfr min anförda uppsats, Hist. Tidskr. 1901, s. 212, not 3.
[3] Jfr Schmoller, s. 57.
[4] Centralregeringen 1523—1594, s. 166—174.
[5] Enligt Anrep var Magnus Brahe född 1564, Abraham 1569, Svante
Bielke 1567, Nils Bielke 1569, Erik Ribbing 1558, Bo Ribbing 1560, Jören
Eriksson 1544; för Hans Eriksson är födelseåret ej angifvet, men han står i
syskonlängden efter Jören. Peder Ryning står före Axel Ryning, men utan
utsatt födelseår; den senare uppgifves vara född 1552. Denna ordning emellan
bröderna kan naturligtvis mycket väl vara felaktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free