Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nov. afgår order till dem båda att öfver vintern stanna där ute[1].
Bo Ribbing och Hans Eriksson hade redan från början varit
bundna vid hvar sin post ute i landsorten. Den förre var
ståthållare i Värmland, den senare på Kalmar slott. Båda behöllo
dessa ämbeten efter hofrådsutnämningarna och fortforo att vistas
inom sina län[2].
Af de adliga hofråden är Peder Ryning den ende, om
hvilken icke direkta underrättelser anträffas. Men hans ställning
kan ej gärna hafva starkare skilt sig från de andras. I
kallelsebrefven till mötet i Västerås på hösten 1602 räknas han till
adeln i Södermanland[3].
Så blefvo de adliga hofråden alldeles icke sådana vid
hofvet tjänstgörande rådsherrar, som titeln egentligen skulle
beteckna, och intet antyder, att detta ens varit på allvar
ifrågasatt. Om doktor Nils härutinnan skilde sig från sina förnäma
ämbetsbröder, så berodde detta på hans befattning såsom
hofkansler[4] och inverkade icke på hofrådsinstitutionen i sin helhet.
Hafva öfver hufvud taget hofråden kommit att göra någon
tjänst på grund af sin ämbetsvärdighet, så kan denna under
sådana förhållanden ej hafva haft någon annan karaktär än
riksrådens. Men då särskilda möten af hofråd med säkerhet icke
förekommo, återstår endast den möjligheten, att de fått deltaga
med riksrådet i dess möten och rådslag. Att så skett, kan
emellertid icke konstateras under de första åren, emedan de
bevarade rådslagen föreligga i texter utan underskrifter och ej
heller för öfrigt några uppgifter om deltagarne stå att vinna.
Då Abraham Brahe deltog i Västeråsmötet 1602, är det icke
alldeles klart, huruvida han räknades till rådet eller adeln,
eftersom det utlåtande, som han undertecknat, också har underskrift
af en adelsman utom rådet[5]. Det var också vid kallelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
