Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden - Riksrådens börjande tjänstgöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämt dess karaktär eller begränsat dess uppgifter. I en hastig
vändning, utan föregående öfverläggningar lät han sätta in
hofråden i 1602 års riksdagsbeslut[1], kanske helt enkelt af det skälet,
att han i sitt ängsliga fasthållande vid landslagens bokstaf icke
ansåg sig kunna för riksrådet öfverskrida antalet 12, men å
andra sidan kände sig behöfva flera medhjälpare med liknande
ställning och då kom att tänka på Johan III:s försök med
hofrådstiteln. I så fall måste tendensen till en sammansmältning
från början vara gifven.
Medan hofrådsvärdigheten förde sitt efemära lif, hade också
det egentliga riksrådet trädt i verksamhet. Det visade sig snart,
på hvad sätt hertig Karl fann sig kunna använda det samma i
sin regering.
I första rummet tagas herrarne af rikets råd i anspråk för
sådana personliga uppdrag, som redan kommit till synes för
hofråden. Grefve Mauritz Leijonhufvud, drotsen, befann sig
vid utnämningen i Lifland som guvernör och fick tills vidare
stanna där. Sedan sändes han öfver till Finland för att
öfvervaka rustningarna därstädes, och först till riksdagen 1604 återkom
han till Sverige[2]. Magnus Brahe förhandlade under hösten 1602
såsom lagman i Uppland med detta landskaps ständer om en
hjälp till kronan[3], och kanslern Svante Bielke samt Jören
Claesson, Jören Eriksson, Lubert Kauer och Erik Ribbing fingo jämte
Peder Ryning i december samma år befallning att göra sig i
ordning till förhandlingar med danska sändebud vid gränsen,
förhandlingar, som började i febr. 1603 och varade långt fram
på våren[4]. På sommaren hölls en gränssyn, i hvilken dock af
riksråden endast Erik Ribbing deltog[5]. Finnarne Jören Boije
och Mats Larsson hade redan i nov. 1602 fått uppdrag att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
