Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppsala för att där för de norra landskapen leda uppbörden af
den gärd, som riksdagen beviljat, så äro de i båda fallen utan
förbehåll redobogna[1]. När han i juli på nytt framkastar tanken
att själf begifva sig till Lifland, tar han för afgjordt, att riksens
råd skola stanna hos hans husfru och vara henne med råd och
dåd biståndige[2]. I början af sept. slutligen kommer ett af
dessa våldsamma utbrott, som äro så kännetecknande för Karls
förhållande till rådet. Icke ville de hjälpa honom i krigssaker,
icke i rådslag, icke i rättegångar, så att, oaktadt de legat i
Stockholm hela året, hade de dock med intet kommit till slut.
Också förnumme hertigen otrohet af adeln, otrohet af
prästerskapet, otrohet af fogdar, och intet straff följde. Klagomålen
utmynna åter i en afsägelse af regeringen. Rådsherrarne svara,
att om något fel vore i deras ämbetsutöfning, så berodde det
därpå, att Gud icke begåfvat dem med så högt förstånd, som
ämbetet kräfde; de våga sig verkligen på att punkt för punkt
söka visa, att de gjort sitt bästa i alla saker, som hertigen klagat
öfver, men hålla äfven nu svaret i försiktig och underdånig ton.
Medan förhandlingarna i Stockholm pågingo, fingo flera
af de rådsherrar, som ej befunno sig där, tjänstgöra på annat
sätt. Finnarne ledde i sin hembygd icke blott krigsfolkets
utrustning, utan också uppbörden af den pålagda gärden[3], och i
dec. afgick order till tre finska rådsherrar att begifva sig till
Viborg för att inleda underhandlingar med ryssarne[4]. I Sverige
sattes Abraham Brahe att jämte ett par adelsmän uppbära
månadspenningarna från de norra landskapen på Uppsala slott[5],
medan Axel Ryning såsom amiral utgick på expeditioner med
flottan[6].
Med år 1605 förstärkes riksrådet utom genom hofrådens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
