Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611)
- Riksrådet och hofråden
- Adelns ställning till statstjänsten
- Det nya lagförslagets äldsta redaktion om adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för rådets ed till konungen[1], hvilket dock icke ger uttryck åt
dess skärpta tjänstgöring. Det är uppdeladt på sju punkter, af
hvilka den första förbinder till trohet mot arfföreningen och de
5 följande utgöra ett slags sammanarbetning af den gamla
rådseden med landslagens redaktion af allmogens ed samt den sista
upptar förpliktelsen till trogen tjänst i domarevärf.
*
Från rådets ställning i Karl IX:s regering vidgar sig
synkretsen till det stånd, af hvilket rådsaristokratien endast utgjorde
det främsta ledet: adeln. På hela detta stånd, ej blott på
rådet, hade det nya konungadömet ställt sina anspråk om en
statstjänst i politiska värf vid sidan af den gamla militära
rusttjänsten, och för adeln i sin helhet ännu mer än för rådet hade
anspråken hitintills mera stått som ett teoretiskt program än
nått fram till förverkligande.
Det är naturligtvis icke möjligt att i fråga om hela ståndet
så sammanföra enskilda uppgifter till en totalbild, som nyss
skett med rådet. Här gäller det att söka följa själfva
principen, i den mån den blifvit behandlad i tidens statshandlingar.
Frågan framställde sig helt naturligt vid den omarbetning
af landslagen, som enligt 1602 års riksdagsbeslut begyntes. Då
hertigen och hans förtroendemän år 1603 började genomgå
konungabalken, koramo genast grundvalarna för adelns
ställning under ompröfning.
Någon förändring af dessa grundvalar gjorde deras
förslag icke. Rusttjänsten förblir villkor för frälse, och kan den
ej upprätthållas, får frälseman efter pröfning af dem, som
förrätta vapensyn, gå under skatt. Åt härtill hörande
förhållanden ägnas en hel rad af stadganden, som endast i detaljerna
ändra den gamla landslagen[2].
Först efter alla kapitlen om vapensyner, frälsejords skifte
och delning, om rymning undan konungens banér, frälsemans
utlösen ur fångenskap och ersättning för förstörd häst, frälse
för afliden frälsemans barn och änka — först efter allt detta
kommer den så ofta anförda bestämmelsen om huru frälseman
[1] »Acta Coronationis Caroli IX», Riksdagsacta, RA.
[2] Lagförslag i Carl IX:s tid, s. 36—46. Om förslagets ålder se
inledn., s. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0051.html
