Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kansliet - koncipientens ansvarighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 6l
1608 upptages Martin Latzkel och först 1610 Hans (Johan)
Witzich, hvilken jämte Schmidt och Eber öfvergick i Gustaf
Adolfs kansli1.
Karl IX har således bibehållit kansliets tyska element vid
samma jämförelsevis låga numerär, som det fått under Johan
III:s tid. Nu torde emellertid hofkanslern efter sina tyska
universitetsstudier hafva själf behärskat det tyska språket, och
det samma kan nog hafva varit fallet med andra af de svenska
kanslimedlemmarne, ehuru därom intet särskildt förmäles.
I kansliets arbetsordning och ställning till konungen äro
inga större förändringar märkbara.
Den vid föregående tidskiftes slut utvecklade kontrasig-
nationen af konungens bref genom de kanslitjänstemän, som
uppsatt dem, blir allt vanligare, dock utan att fastställas som
regel, såsom 1594 varit föreslaget, och utan att kontrasignantens
därmed följande ansvarighet för brefvet egentligen starkare fram-
träder2. Ett nytt uttryck fick koncipientens ansvarighet visser-
ligen däri, att man började i registraturet göra anteckning om
hvem som uppsatt hvarje bref, vanligen med vederbörandes
initialer. Men dessa anteckningar hafva endast oregelmässigt
blifvit införda 3, och vi veta intet närmare om huru den genom
dem liksom genom kontrasignationen uttryckta ansvarigheten
gjorts gällande.
Att dessa principer hade svårt att tränga igenom, synes
hafva sammanhängt därmed, att någon fast fördelning af kansli-
arbetet ej kommit till stånd. Ingen reglerande instruktion är
känd från denna tid, och sammanställer man de nyssnämnda
underrättelserna om brefvens koncipienter för att i dem söka
1 RKB 1602—1611, KA; instr. f. kanslipersonema 1612, Instr. C. F.,
s. 295. Abraham Specht utsändes 1609 till Tyskland; memorial 29/5 1609,
Ty. RR.
2 Centralregeringen 1523 — 1594, s. 220 ff. De kontrasignerade brefven äro
hufvudsakligen att söka bland Kungl. koncept, RA, Kungl. bref, KA, samt så-
som verifikationer till Fogderäkensk., KA.
3 De börja förekomma i RR år 1605, men anträffas under detta år en-
dast mellan 2S/3 och 3/5 någorlunda regelbundet. I volymen för 1606 börja de
under maj, uppträda endast fåtaligt intill 1 okt., därefter regelbundet till årets
slut; 1607 stå de betydligt ojämnt, 1608—1609 finnas de i större antal, men
dock ej för alla bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
