Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRAI-REGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 87
att de af hvarje stand uttryckta kunde bättre formuleras1. De
»punkter och artiklar», som i rådets och ständernas gemensamma
namn öfverlämnades till konungen, blefvo ett väsentligen nytt
aktstycke, där äfven regeringens ordning på ett vida fullstän
digare sätt behandlades 2. De inlämnades till konungen samma
dag som de enskilda ståndens postulata, den 19 dec.s. Den
femte af dessa punkter handlar om riksens höga ämbeten. Rå-
det och ständerna yrka, att riksens höga ämbeten, nämligen
drots, marsk, kansler, amiral, skattmästare, riksråd, kammarråd,
lagmän, ståthållare i landskapen och på befästningar samt härads-
höfdingar, icke måtte nedläggas utan med infödde män af adel
besättas, samt att dessa ämbetsmän mätte väljas med deras
samtycke som vederbör efter Sveriges lag och Söderköpings
beslut och sedan bibehållas vid tillbörlig och laglig myndighet.
Särskildt må ingen vare sig in- eller utländsk framdragas framför
riksens råd, riksens kansler alltid hafva i sin antvardning rikets
insegel och livad därtill hörer, skattmästaren rikets drätsel och
regalier. Alla dessa riksens höga ämbeten skola försörjas med
lön och underhåll af kronan allt efter sin värdighet och detta
underhåll ej sedan förminskas eller försämras, än mindre ämbe-
tenas innehafvare afsättas, annat än om de lagligen dömas för
någon offentlig missgärning.
Det är tydligt, att denna punkt i rådets och ständernas
gemensamma yrkanden går våda utöfver livad adeln för sin del
begärt i motsvarande paragraf af sitt samma dag inlämnade pri-
vilégiéförslag. Här är först och främst bestämdt angifvet, hvilka
rikets höga ämbeten äro. Från liknande uppräkningar under
Karl IX:s tid återfinna vi främst drots, marsk, kansler, amiral
och skattmästare, hvilkas företräde i rang sålunda bibehåller sig,
sedan öfriga riksråd och kammarråd, men ej tygmästare, stall-
mästare och jägmästare. Nytt är däremot, att äfven provinsiella
ämbetsmän nu inräknas, lagmän, ståthållare och häradshöfdingar.
Sammanstälies detta med yrkandet om ämbetenas tryggande vid
laga myndighet och tillbörliga inkomster och om ämbetsmännens
oafsättlighet, hvilken sistnämnda princip icke veterligen förut varit
1 K. Hildebrand, Karl IX.s testamente, s. 23.
- Afskrift ur auf. Acta Comitialia, bland Kiksdagsacta, KA.
.“ E. Hildebrand, a. a., s. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
