Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering - Konungens försäkran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 89
och dessa punkter i synnerhet af Gustaf Adolf mottogos och
behandlades, därom meddela källorna intet. Vi känna endast,
att konungen redan efter fyra dagar, den 23 december, meddelat
sitt svar och sitt förslag till försäkringens slutliga text, och att
ständerna synas hafva godkänt detsamma1. Emellertid hade
konungen i ständernas punkter gjort icke oväsentliga ändringar
och uteslutningar.
1 hans försäkran, sådan den slutligen afgafs 2, ingick det
mesta af ständernas punkt 5, om rikets höga ämbeten, deras be*
sättande och underhåll samt oafsättligheten utan laga dom. Men
frasen om deras samtycke som vederbör vid ämbetenas besättan-
de har ej längre någon hänvisning till Söderköpings beslut, utan
endast till Sveriges lag, hvadan det är möjligt, att den här in-
skränkts till att åsyfta lagens stadganden om lagmans och härads-
höfdingars val och lämnade öfriga ämbeten oberörda. Några
häradsrätter förbehåller konungen, såsom förut skett i Johans
adelsprivilegier, till förläning äfven åt icke adelsmän, men han
uppskjuter att uppräkna dem till de blifvande privilegierna, och
i samband med dessa bestämmelser om domareämbetena har
man i punkten också inryckt de garantier för domaines full-
myndighet att båda frikänna och fälla, som ständerna formulerat
i ett annat sammanhang. Däremot äro satserna om riksens råds
främsta rang i riket samt kanslerns och skattmästarens myndig-
het uteslutna, vare sig man nu i dem sett otillbörliga föreskrifter
angående regeringens utöfning eller helt enkelt funnit dem onö-
diga. Förbindelsen om ämbetenas underhåll ingår i något för-
kortad form, och förslaget om ämbetsmännens oafsättlighet för-
tydligas därhän, att afsättning kunde ske, endast om veder-
börande inför laga domstol dömts just till sådant straff. På
paragrafens grundkaraktär hafva dessa ändringar icke inverkat.
Genom dess upptagande i konungens försäkran stadfästes sålunda
den princip om ett -— visserligen ännu inskränkt — system af
statsämbeten, som ständerna velat hafva uttalad.
Fullkomligt förbigår försäkringen däremot ständernas punkt
8, om reformationen i kansli och räknekammare och skrifvare-
personalens återvisande från de höga sakerna till sina egentliga
J E. Hildebrand, a. a., s. 33 f.
2 E. Hildebrand, Regeringsformer, s. 195—202.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
