Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Hofrättens tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 NILS KDEN
För de laga underinstansernas upphjälpande hade rådet
intet annat att föreslå än att konungen skulle genom ett mandat
inskärpa den ordning, lands- och stadslagarna föreskrefvo. För-
slaget om ett öfversta parlament biträder rådet i princip till
fullo, eftersom ingenstädes i rättskipningen så stor oordning
förekommit som vid konungens dom. Det framgår så väl af pro-
positionen som af svaret, att rådet haft framför sig ett utarbetadt
förslag till ordning för detta parlament, uppsatt redan förut
i Stockholm, och rådet säger sig hafva på nytt genomsett
det samma samt gjort sina ändringar. Hvarken detta första
utkast eller rådets ändringsförslag är emellertid nu bevaradt.
Den tredje punkten af rådslagets föreliggande text innehåller
endast förslag på de personer, som kunde brukas i den nya
rätten. Den upptar, utom riksrådet själft, 12 män af adel och
fyra lagfarne, af hvilka Mikil Olofsson förvärfvat adelskap men
de tre andra säkerligen voro ofrälse, och rådets mening synes
vara, att konungen ibland dessa skall utvälja det mindre antal,
han kan finna erforderligt1.
Frågan om den kungliga domstolen blef vid rådsmötet till-
räckligt förberedd för att kunna framläggas på den riksdag,
soin i jan. 1614 samlades i Örebro. Det skedde i den form,
att en utarbetad rättegångsordning2 öfverlämnades åt änke-
drottningen, hertig Johan och öfriga ständer att af dem granskas
och godkännas.
Ingressen utreder bristerna i rättskipningens tillstånd, och
därpå följa i punkterna 1—9 föreskrifter om lagmans-och härads-
ting samt rådstugor, rättegångsterminer och instansordningens
iakttagande, om sträng åtskillnad mellan ståthållares och befall-
ningsmäns exekutiva samt domares dömande ämbete, slutligen i
punkterna 10—20 de egentliga nyheterna, om insättande af en
fast konungens hofrätt. Ehuruväl konungen gärna vill, såsom
lagen bjuder, själf upptaga och afdöma allmogens klagomål, för-
mår han dock, heter det i p. 10, för öfriga riksens ärenders
skull icke alltid handlägga rättegångssakerna i egen person,
eftersom han ej kan vistas på samma plats, utan i freds- som
1 Rådets svar, afskrift af Axel Oxenstierna, Radslag, RA.
- Inryckt bland Acta och Handl. etc. från riksdagen; Riksdagsacta, RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
