Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 12/
skild hedersställning, nämligen riksens råd. Deras tjänstgöring
är af tre slag. De hafva att utöfva rättskipningen, hvilket sker
i hofrätten, de brukas i rådslag och regeringens allmänna värf,
hvilket på ett något oklart sätt sammanställes med kansliet1,
och de skola förvalta rikets medel samt öfva uppsikt öfver ränt-
mästare och fogdar, hvilken uppgift utföres af kammaren.
Härmed slutar utkastet, som tydligen är ofullbordadt. De
innehåller alltså intet vidare om den lokala och provinsiella för-
valtningen och »värnen». Men trots detta och trots den ab-
rupta formen för det nedskrifna är tankegången otvetydig. Den
uppväxande organisationen antar för kanslerns blick enhetlig-
heten af ett sammanhängande system, med hofrätten, kansliet
och räknekammaren såsom den civila centralregeringens tre or-
gan och det gamla riksrådet arbetande i dessa tre institutioner.
Det är en sammanfattning af de resultat, som Gustaf Adolfs
första årtionde gifvit för den centrala regeringens organisation,
en sammanfattning, utförd af organisationens främste målsman
vid konungens sida. Om man far antaga, att det varit rikskans-
lerens afsikt att i den del af utkastet, som icke kommit till utfö-
rande, gruppera anstalterna för »värnen» och dess ledning under
de naturliga kategorierna hären och flottan och ställa riksmar-
sken och riksamiralen i spetsen för dessa, låt vara den förre
endast nominellt, så hafva vi i själfva verket redan ramen gifven
för de fem kollegierna.
Men väl var denna ram ännu ej starkare sammanfogad än
att nya uppslag lätteligen kunde komma att bryta den samma.
I hvarje fall var ämbetsorganisationen icke utförd för mer än
tvänne kollegier, hofrätten och räknekammaren. I kansliet käm-
pade själfva ämbetsprincipen för att bryta sig igenom, och råds-
herreklassen var icke installerad, de administrativa begynnelserna
för flottan hade icke afsevärdt utvecklat sig, och för hären fanns
utom marskens målsmanskap på papperet faktiskt ingen annan
förvaltningsapparat än den rent militära. Här lågo uppgifter för
det nya årtiondet. Öfver dessa höjde sig frågorna om nya for-
mer för rådets förbindelser med konungen och om den per-
sonliga konungamaktens ställning till de olika centrala ämbets-
organen.
1 »eller brakes uti rådslag och allmänna regeringen, som är kanzeliet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
