Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 131
sedan alla de följande instruktionerna, och därmed sammansmälte
sålunda de gamla grundsatserna för rådsregeringens bildande
med den nya praktiska synpunkten af garanti för att en rege-
ring också verkligen skulle komma till stånd. Antalet af dem,
som på grund af ämbetsställning i Stockholm kunde särskildt
namngifvas såsom regeringsherrar, steg 1626 åter till 10, hvar-
vid numera äfven kansliet kunde bidraga med tvenne, sedan
konungen beslutit att här använda kollegiater af riksråds rang
och vid sin afresa utnämnt riksråden Per Baner och Karl Oxen-
stierna till kansliråd1, 1627 gick antalet ned till 8, 1628 värdet
ii, 1629 och 1630 det samma som 1626 eller 10.
Att dessa herrar också faktiskt kommo att utgöra rege-
ringens hufvudkontingent, faller af sig själf. Dock saknas icke
exempel på att andra verkligen trädt in i rådskollegiet. Filip
Scheiding, som endast nämndes 1621 och 1626, har deltagit i
sammanträden äfven i maj och juni 1627, aug., okt. och nov.
1628, april och juni 1629; Carl Carlsson Gyllenhjelm, hvars
namn endast förekommer 1622 och 1630, infinner sig i rådet en-
staka gånger 1626 och 1627, tjänstgör tämligen regelmässigt un-
der augusti och september 1628 samt juni och följande månader
1629; Claes P’ieming, hvilken tydligen på grund af sina skyldig-
heter som amiral icke kunde upptagas bland regeringsherrarne
förrän 1630, har dock under mellantiderna mellan sina expedi-
tioner varit närvarande i rådet vid flere tillfällen under åren
1626—1629 o. s. v.2 Bestämmelsen om samtliga riksråds del-
tagande blef således icke alldeles utan betydelse.
Rådsregeringens allmänna uppgift att sköta de löpande
ärendena i konungens stad och ställe blef af instruktionerna dels
begränsad genom att konungen förbehöll sig själf vissa angelä-
genheter, dels i viktigare punkter närmare utvecklad.
Det förra skedde i samtliga instruktioner med utrikespoliti-
ska frågor. Komme i konungens frånvaro några sändebud från
främmande länder, skulle rådet å dennes vägnar gifva audiens,
och anländande bref skulle det likaledes mottaga, men i båda
fallen endast för att meddela, att svar skulle gifvas af konungen
1 Memorial för P. B. och K. O. 20/0 1626, Instr. C. F., s. 319.
2 Se sammanställningen under rubriken Riksråd i registret till SRP
I och II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
