Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 ISS
Sammanträdena skulle enligt instruktionen af 1625 och föl-
jande år hållas i rådskammaren på slottet, och detta blefäfven re-
gel. Någon gång, och efter ingången af 1631 ej sällan, samlades
man dock annorstädes, i kansliet1 eller räknekammaren2 eller
t. o. m. i enskilda rådsherrars hus3. I synnerhet blef det, sedan
Pfalzgrefven Johan Kasimir öfvertagit kammarens ledning, rätt
vanligt, att rådsherrarne sammanträdde hos honom, då finan-
siella ärenden eller militära — som också åt honom blifvit an-
befallda -— skulle handläggas4. Det var alltså ett slags form
för samverkan mellan rådsregeringen och den ledande finansiella
(och militära) ämbetsmyndigheten.
Vare sig sammanträdena höllos i den ordinarie lokalen
eller icke, torde de hafva försiggått i tämligen outbildade for-
mer. Någon ordförande nämnes icke. Först efter Gustaf Adolfs
död och sedan man börjat öfverlägga om det af kanslern hem-
sända förslaget till regeringsform omtalas i protokollet en diskus-
sion om hvilken som skulle föra ordet i rådet. Till en början
synes man hafva enats därom, att hvarje kollegii företrädare
föredrog sitt ämbetsverks ärenden, och att när någon skulle tala
å hela rådets vägnar detta borde tillkomma drotsen (såsom rikets
främste ämbetsman) eller hans ställföreträdare; särskildt an-
märktes vid detta tillfälle, att kanslern icke borde föredraga
annat än hvad som hörde under kansliets administration. Men
några månader senare visar det sig, att tjänstförrättande kans-
lern Per Baner dock i regel fått föra ordet, och hans anhållan
att därifrån blifva befriad möter nu icke någon anklang B. Sanno-
likt hade denne äfven förut ledt ärendernas föredragning, såsom
med hänsyn till kansliets traditionella ställning af allmänt expe-
dierande organ naturligast varit. Någon ordförande i annan
mening behöfde man knappast annat än vid extraordinära till-
fällen, då rådet gaf audiens eller annars skulle företrädas in
corpore. Vid besluten omtalas aldrig votering i egentlig me-
ning, och allt tyder därpå, att sådan ej heller förekommit, utan
1 10/l2 I628, 2C/;, 5/S I63O, 16;j I632 O. S. V.
2 20 0 1626, *«;, 1631, 17/„ 5/s 1652 o. s. v.
3 ’-/2 1631 (Gabriel Gustafssons hus) 26/3—30/3 163 3 (P. Baners logemente).
-f 10/ 5/ 6/ 4/ 29/ 261 7/ t /£•>’?
/4> /8> /85 /9> /l 0- .11 > /12
5 Prot. 11;4, 14/6 1633, SA’P III, s. 97, 122 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
