Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - Rådets ställning vid Gustaf Adolfs död - Hofråd 1621—1632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 NILS EDÉN
Den nära förbindelsen och samstämmigheten i resultat tryggades
genom de personliga öfverläggningarna och konungens där be-
härskande inflytande.
Så bryter sig i rådets ställning under Gustaf Adolf den
nya tiden med den gamla. Rådsherrarnes införande i statsäm-
betena är fullbordadt, och de göra i sin egenskap af ämbetsmän
konungen fullt regelbunden tjänst, rådet in corpore åter arbetar
fortfarande endast vid särskildt inkallade möten, med undantag
för sin utomordentliga verksamhet såsom tillförordnad regering.
Rådsmötena inskränkas allt mer till de rådsherrar, som hafva
ämbeten i hufvudstaden, och ledas omedelbart och personligt af
konungen, men de ökas ej i någon väsentlig mån i antal, och
rådslagen bibehålla sin form af utlåtanden till konungen att af
denne användas och beaktas efter eget öfvervägande. Hvilken
ställning rådet till slut skulle intaga inom staten, var vid Gustaf
Adolfs död ännu en öppen fråga.
* *
#
Hofrådsvärdighetens skilsmässa från den inre statstjänsten
och därmed från sambandet med riksrådet blir under denna
period definitiv. Titeln användes nu endast vid anställning af
utländingar såsom svenska agenter med öfvervägande diplo-
matiska uppdrag eller någon gång för svenskar, som utskickats
i sådana uppdrag, och som kunna behöfva en förstärkning i rang.
Till de förutvarande hofråden van Dyk, Rutgers och
Heinsius, af hvilka den förstnämnde synes hafva fått lämna
diplomatien för att ägna sina kunskaper åt Göteborgs stads-
styrelses organisation efter utländska mönster1, kommo redan
1621 flera andra: Elias Pauli, Hieronymus von Elfern och Johan
Ulrich. Den sistnämnde var syndicus i det nyss eröfrade Riga,
och hans beställning innehöll särskildt åläggande att gå den
svenske generalguvernören därstädes till handa, men han an-
vändes också i diplomatiska beskickningar2. Elias Pauli var
1 Fullm. för J. v. Dyk, hofråd, att hafva inspektion med justitieviisendet
i Göteborg 18/7 1621, KR.
2 Fullm. i Ty. RR nov. 1621, s. 601; kanslerns memorial och bref 24/10,
»°/10 1625, AOB 1: 3, s. 207, 211; Wejle, s. 16 ff.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
