- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
146

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 NILS EDÉN
sig i staden Stralsunds tjänst, sina plikter mot denna , och
Drebber, som var kansler hos hertigarne af Lüneburg, kvarstod
naturligtvis i detta sitt ämbete. Något sådant förbehåll är där-
emot icke kändt för de återstående, och dessa torde således
hafva mera oinskränkt ställt sig till sin nye herres disposition.
Strassburg bestämdes genast vid anställningen föi en post så-
som resident hos fursten af Siebenbürgen 2, och v. Esken biet
likaså genast resident i Stralsund3.
Gustaf Adolfs allt djupare inblandning i tidens stora poli-
tik framkallar denna starka ökning af den svenska diplomatiens
krafter. Den fortsättes ytterligare, då konungen tar det slut-
liga steget och uppträder på den tyska krigsskådeplatsen, kran
1630 föreligga underrättelser om en mängd hofradsfullmakter :
för Jakob v. Steinberg4 5
, Paul Fridborn °, Johan Stallman
Filip Horn7, Jakob Roussel8. Följande år ökas antalet ytter-
ligare med Joakim Transehe, Jakob Leffler och Balthasar
1 lenkel9, och 1632 med Daniel Mithobius, hvarjämte grefve
Kristofer von Brandenstein erhåller beställning sasom hemligt
råd 10.
Det är både möjligt och sannolikt, att dessa underrättelser
äro ofullständiga, och att än flere hofråd blifvit anställda. An-
gående hofrådens ställning äro de emellertid fullt samstämmiga.
De allmänna fraserna om rädgifvareplikter äro nu som i Rut-
gers beställning 1614 endast reflexer af ämbetsnamnet, och den
reella hufvudvikten ligger på förpliktelsen att utföra konungens
uppdrag samt särskildt åtaga sig beskickningar i hans tjänst.
1 j,Salvo juramento et fide, qua civitati Stralsundensi obstrictus suni»,
heter det i hans anf. revers. Jfr kon:s bref t. kanslern 80(S 1628, AOB T 1,
2 Jfr hans anf. revers och kon:s bref till kanslern s/]2 1627, -’,n 1629,
84 1630, 29/4 1631, AOB II: I, s. 374, 536. 582, 719-
3 Kon. t. kanslern 22/s 1628, AOB II: i, s. 424.
4 Ty. Tit. Reg.; jfr kon. t. kanslern 26/9, 28/12 1651, AOB II: 1,3.747,750.
5 Ty. Tit. Reg.
0 Ty. RR so/6 1630; revers, samma dat., Kanslihandt., Eder, RA; kon.
t. kanslern 17/8 1630, AOB II: i, s. 635.
7 Ty. Tit. Reg.; revers l7/# 1630, Kanslihandt., Eder, RA.
8 Ty. Tit. Reg.; revers n/n 1630, Kanslihandt., Eder, RA; jfr Wejle, s. 20.
9 Ty. Tit. Reg.; kopia af B. H:s beställning 14/3 1631, Kungl. koncept, RA.
Ty. Tit. Reg.
10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free