Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - de fem collegia stadgade i princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRAI,REGERINGENS UTVECKLING 16o2—1634 157
gen amiralitetet och kansliet får den väl anses återgifva faktiskt
befintliga förhållanden, men för krigsrådet kan den endast ut-
göra ett förslag, — det enda hittills kända tecken till att
man verkligen tänkt på att utföra organisationen af detta äm-
betsverk. Vid ett rådssammanträde inför konungen i nov. 1627
talades också om de fem collegia, och riksamiralen bekla-
gade sig öfver att han hade för få medhjälpare inom amiralitetet,
under förmenande enligt protokollet, att de öfriga voro väl för-
sedda, hvilket för härväsendets del endast kan bero på någon
identifiering af dess kollegater med härens militära befäl*
1.
Däremot dröjde det ännu, innan detta i principen veder-
tagna system också faktiskt fullbordades genom den felande or-
ganisationen af krigsrådet (och amiralitetet). Ett utlåtande till
konungen af marsken och öfverstarna, hvilket föreligger utan
datum men tillhör tiden mellan december 1628 och midten af maj
1629 eller mellan nov. 1629 och maj 1630 samt sannolikt torde
kunna hänföras till det förra tidskiftet2, innehåller också några
Nils Stiernsköld, Gustaf Horn, Jesper Andersson. Admiralitetet: R. Admi-
ral, Claes Fleming, Hindrik Fleming. Kansliet: Canselferen], Peder Baner,
Karl Oxenstierna. Camerfen]: Joh. Skytte. — Nils Stiernsköld stupade d. ls/n
1627 i sjöslaget utanför Danzig, och handlingen måste alltså vara uppsatt före
denna tid. Att under kammaren endast J. Skytte är upptagen, beror antingen
på att kanslern ej fullbordat handlingen eller också därpå, att han icke funnit
nödigt att anteckna de öfriga kammarråd, som tjänstgjorde här, ty faktiskt fun-
nos vid denna tid flere bisittare i kammaren.
1 SRP 1, s. 64.
2 Tryckt SKA III, s. 334 ff., med åtskilliga felaktigheter (se kap. V), efter
en text, som varit inbunden ibland volymen »Krigscollegii acter 1622—1669»
i arkivet på Marieberg, men numera är uttagen och finnes bland Handl. ang.
Krigsko//., RA, jämte en annan, likalydande text. Båda hafva af Palmskölds
hand anteckningen: »till 1630» samt öfverskrift. Då utlåtandet visar sig vara
uppsatt i Stockholm, då fältherren deltagit i dess afgifvande och då det är till-
kommet som svar på en kunglig proposition, kan tiden för dess tillkomst be-
gränsas till de i texten anförda månaderna, emedan dessa äro de enda under
hela årtiondet, då konungen och marsken samtidigt befunnit sig i Sverige (jfr
dateringen för den senares bref till kanslern i AOB II: 5). Däremot finnes
intet skäl att tillmäta Palmskölds anteckning »till 1630» något vitsord; den
har i och för sig formen af ett antagande, och mot detta antagande strider
den omständigheten, att i aktstycket mycket ringa hänsyn tages till förhållan-
dena under krigstid och alls ingen till möjligheten af konungens frånvaro från
riket, hvilken hänsyn väl borde hafva kommit till uttryck, om aktstycket till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
