Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - Sekreteraregraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—T634 165
kanslern själf arbetade i kansliet. Fast blef det ledande sekre-
terareämbetet således icke heller denna gång.
Då i de två första kansliordningarna titeln »sekreteraren»
användes endast för Mikil Olofsson ], kunde det sättas i fråga,
om denna titel nu upphört att beteckna en hel rangklass inom
kansliet och inskränkts till en enda innehafvare. Så torde
dock knappast hafva varit förhållandet. Mikil Olofsson var
sekreteraren i eminent mening, riksens sekreterare, och att ingen
af de män, som kansliordningarna nämna, betecknas som sekre-
terare, kan bero på den starkt personliga synpunkt, som ge-
nomgår hela affattningen af dessa aktstycken, och för hvilken
det var naturligast att endast nämna vederbörande vid namn.
Flere af dem hade redan under Karl IX fört sekreteraretitel,
och att denna ej observerats under de två första åren af Gu-
staf Adolfs regering, är väl en tillfällighet3. Under år 1614
är den faktiskt i bruk3. Huru många som fört den under
dessa år, låter sig emellertid ej afgöras, emedan de föreliggande
längderna öfver kansliet lika litet nu som under Karl IX:s tid
skilja mellan sekreterare och skrifvare. Först när den förra
titeln 1618 införes i den nya kansliordningen, blir detta möjligt.
Ej heller rörande kansliets sammansättning i öfrigt äro
underrättelserna under Gustaf Adolfs tidigare år fullständi-
gare än under faderns tid. Kansliordningen af 1612 uppräknar
vid fördelningen af de svenska sakerna 8 kansliförvanter samt
förordnar, att hvar och en af dessa skall hafva en eller två
skrifvare till hjälp ; härtill komma särskildt för de latinska hand-
lingarna två och för de tyska tre tjänstemän. Ett par utanordningar
af kansliets aflöning4 nämna utom de i kansliordningen uppräk-
nade ytterligare 8 svenska tjänstemän och en tysk; de svenska
uppgingo således — målsmännen för latinska saker inberäknade
1 Se kansliordn., Instr. C. F., s. 295—299, och föreg. sida not 2.
2 Jag har under dessa år endast funnit den använd för Måns Mårtens-
son, som 1613 förordnädes till sekreterare för några till Viborg afsända kom-
missarier; RR 11/7 1613.
3 K. Reg. ä/2, »*/,, 26/3, ®/4 1614 om Andreas och Jonas Bureus; jfr me-
morialet för den senare af ,8/4, AOB I: 11, s. 170.
4 Kammarrådet till Erik Andersson s;2, till Krist. Bylow G,’3, 24/3 1612.
K. Reg. Jfr ofvan s. 96, not :.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
