Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 169
ur den gamla kansliskrifvaregraden. Den konsolidering af sekre-
terarnes poster, som kommit till uttryck genom själfva uppställ-
ningen af 1618 ars kansliordning1, belyses ytterligare af denna
fasta stat för kansliet, som därjämte visar, att konsolideringen
sträcker sig äfven till de lägre graderna. Det är numera af-
gjordt, att vissa bestämda poster skola finnas i kansliet ; har
man icke tillgång till personer, som på dem kunna placeras,
sa sta befattningarna i alla händelser kvar i staten, ehuru tomma 2 3 * *
.
Till denna ekonomiska fixering af kansliets personalstat
sluter sig en ny fördelning af arbetet mellan de olika posterna.
Af kanslerns egen hand finnes en utredning om de arbetskrafter,
som för kansliets behof vore erforderliga, och det sätt, hvarpå
arbetet dem emellan borde fördelas; den är sedan utskrifven
såsom en kombinerad stat och instruktion. Båda handlingarna
äro odaterade men kunna med säkerhet hänföras till denna
tidpunkt, sannolikt året 16248. Ingendera upptar de personer,
som skulle sköta de olika posterna. Liksom aflöningsstaterna
gifva ekonomisk fasthet åt dessa poster, så fördelas också på
dem kansliets arbete, bådadera oberoende af den personal, som
för ögonblicket kan vara tillgänglig.
Så tränger ämbetsbildningen fram äfven i kansliet, om
också förändringar ännu kunde ske så väl i kanslitjänsternas
antal som i arbetets fördelning mellan dem. Tiden var tydligen
mogen att gifva det sålunda konsoliderade kansliet den öfver-
byggnad af ett ledande förnämligt ämbetskollegium, hvilken en-
sam behöfdes för att fullborda dess utveckling till ett centralt
ämbetsverk efter tidehvarfvets principer.
1 Jfr ofvan s. 121.
2 Så är i ofvannämnda »uttog» förhållandet med 2 sekreterareposter
(på den ena är dock Nils Bengtsson efteråt införd) äfvensom med referenda-
riens och kanslerns handskrifvares befattningar; i längden för sept. 1624—sept.
1625 lattas likaledes referendarie. I lönelängden för 1624 (RKB, KA) är en
sekreterarekolumn tom.
3 Den förra i Ox. samt., A. 0:s förslag ang. statsreglering och statsför-
valtning, den senare bland Kanslihandl., Stater, RA. Sekreterarnes och skrif-
varnes antal och arbetsfördelning visar, att handlingarna äro yngre än 1620
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
