Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - Kansliets arbetsordning: förhållandet mellan graderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T72 MLS KDKN
Under de tre första åren förekomma de någorlunda regelbundet,
om ock med många undantag, men i 1615 års registratur finner
man dem endast under de första veckorna, 1616 icke alls, 1617
endast under månaderna januari—mars, 1618 endast i september
och några dagar af oktober o. s. v. På 1620-talet upphöra de
så godt som alldeles 1.
Åt kansliets arbetsordning voro egentligen de många
kansliordningarna ägnade, och inom detta område framträder
starkast kansliets utveckling.
De två äldsta kansliordningarna betonade, såsom redan
anmärkts, kanslerns och (riks-)sekreterarens uppsikt och högsta
ledning af arbetet, den äldsta t. o. m. så strängt, att inga bref
skulle få utgå utan att vara af dem godkända eller förseglas
utan deras tillstånd. I de senare ordningarna återfinnas icke
dessa föreskrifter, sannolikt emedan rikssekreterarens befattning-
försvunnit med Mikil Olofsson och kanslern ej ensam kunde ut-
öfva en så ingående inspektion, så mycket mindre, ju oftare
han numera drogs bort från det löpande kansliarbetet genom
särskilda uppdrag. Sin plats i spetsen för kansliet behöll han
naturligtvis, såsom också i det yttre tydligt angäfs både i 1618
års ordning och i utkastet från 1620-talet, men att han skulle
omedelbart granska alla utgående handlingar, kunde ej längre
förutsättas såsom regel.
Alla kansliordningarna öfverlämna konciperingen åt sekre-
terarne, det tekniska skrifarbetet åt de under sekreterarne för-
delade skrifvarne och (ifrån 1620) kopisterna. Dock heter det
1620 åtminstone om en sekreterares förste skrifvare, att denne
bör kunna i sekreterarens frånvaro själf tjänstgöra som konci-
pist, ifall så behöfdes, och detta gäller väl faktiskt om alla.
Vid ärendenas fördelning mellan sekreterarne bibehåller
Axel Oxenstiernas äldsta kansliordning först och främst samma
språkliga hufvudsynpunkt, som hitintills varit den viktigaste. Den
afskiljer under särskilda tjänstemän icke blott de tyska sakerna,
utan också de latinska, som under Karl IX ej synas hafva haft
RR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
