Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - arbetsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 187
terna, det yttersta arbetslokal för arkivsekreteraren och hans
underhafvande. Man är nog förtänksam att till och med régle-
mentera mot eldfara genom att begränsa användningen af ved
och ljus och föreskrifva hvalfvens förseende med järnfönster och
järndörrar.
Sekreterarne och deras underhafvande åläggas att inställa
sig fyra dagar i veckan kl. 6 på morgonen, två dagar (onsdag
och lördag) kl. 8, samt efter middagen alla dagar utom lördag
kl. 2, och ingen lägre kanslist får aflägsna sig utan tillstånd
af sin sekreterare, ingen sekreterare utan tillstånd af kanslern
eller kanslirådet före kl. 10 f. m. och 5 e. m. För kanslern
och kanslirådet framskjutes inställelsetimman från 6 till 7 under
de fyra af veckans dagar, men i stället skola de stanna till
kl. 11 ; de må ej åtskiljas, förr än därom gemensamt beslutits. Laga
förfall skall af hvar och en anmälas för närmaste förman. Upp-
repad försummelse kan, om det gäller en kanslist, af kanslirådet
bestraffas, i värsta fall med förvisning ur kansliet. Om straff-
påföljd för sekreterare och kansliråden själfva nämnes intet.
Dessa detaljbestämmelser sakna ej sitt intresse äfven ur
principiell synpunkt. Arbetslokalernas ej mindre än arbetstider-
nas fixering hörde till en verkligt ämbetsmässig organisation.
På grund af kansliets nära förbindelse med konungens person
r ar säkerligen ingendera någon verklig nyhet för Sverige \
men så noggranna anordningar som här hade man aldrig haft
förut. Och dylikt var vid denna tid ingalunda en själlfallen
sak. I Frankrike fingo ända till Richelieus tid les secrétaires
d’état arbeta hvar för sig i sin privata bostad 1
2.
Om arbetets gång i det dagliga kansliet handla punkterna
13—21. Viktigast äro de, som röra kanslern och kanslirådet.
Det är här som dessas administrerande uppgift tydligt utveck-
las såsom åligganden att mottaga »sollicitanter», öfverlägga om
deras andraganden och därpå gifva svar (p. 16) samt öfver-
vaka alla stadgars och förordningars tillämpning (p. 18)3. I
detalj utvecklas hvad som faller under sådana stadgar: allt som
1 Jfr om kansliet såsom namn på själfva arbetslokalen Centralregerin-
gen IJ2J— IJ94, s. II.
2 d’Avenel, I, s. 58.
!i Jfr ofvan s. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
