- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
193

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - Sekreterare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 193
protokoll vid rådssammanträden inför konungen1, men sedan
följde lian denne till Tyskland och tjänstgjorde först som legat
i Stettin, därefter i andra militäriskt-diplomatiska uppdrag2. Då
äfven den andre secretarius status, Salvius, nu användes uteslu-
tande på detta sätt 3, blef denna värdighet aldrig infogad i det
enentliga kansliet under Gustaf Adolfs tid.
Sekreterareposternas antal hade kansliordningen bestämt
till fyra. Till en början synes man verkligen hafva iakttagit
detta stadgande, om också ej allt för strängt. Kansliets af-
löningslängd upptar visserligen 1626 fem sekreterare, nämligen
jämte Salvius, Lars Nilsson, Fegreus och Spankow äfven Filip
Sadler, som synes hafva blifvit anställd i september 1625 4 5
, men
följande år finna vi endast fyra, ty Spankow hade nu blifvit
afsänd till Lifland såsom medlem af en kommission, och han
blef sedan anklagad för förseelser, begångna i detta uppdrag,
samt insatt i fängelse 6. Äfven 1628 äro sekreterarne fyra 6. 1629
stiger åter deras antal till fem, därigenom att Lars Grubbe,
hvilken under de föregående åren stått som kanslerns handskrifvare,
uppflyttats till sekreterarevärdighet. Spankow, hvars rättegång
synes hafva slutat med ett slags frikännande, återfick under
detta år konungens nåd men förflyttades till den lifländska hof-
rätten såsom dess sekreterare7. I 1630 års räkenskaper är
Salvius afskild från de öfriga såsom secretarius status, och sekre-
terarne äro åter fyra : Jonas Bureus, som nu återkommit från sin
residentpost i Danmark, hvilken i stället öfvertagits af Fegreus 8,
Lars Nilsson, Grubbe och Sadler9.
Det är emellertid att märka, att dessa sekreterare ingalunda
1 SRP II, s. 4, 9.
2 Beställn. och memorial som legat i Stettin 12/8, 30/8 1630, PR, det
senare tryckt SKA I, s. 208. Han dog i Elbing 11/4 1632. Anrep.
8 Kreditiv t. kon. af Danmark 29/6 1630; till ståthällarne, att Salvius skall
afyttra utskrifningshjälpen i Tyskland, 26/10 1630. RR. Jfr ofvan s. 147.
4 Enligt hans år 1629 upprättade aflöningsräkning bland Kanslihandl.,
Löneförhåll., RA.
5 SRP I, s. 43, 65, noter.
6 RHB 1626—1629, KA.
7 Rådsprot. 81/s 1629, SRPÏ, s. 206; öppet bref för Spankow 10/u 1629, RR.
8 Till J. B. 2l/i 1629; kreditiv och instr. f. Fegreus 1*/a, 14/’ä 1629, RR.
9 RHB 1630, KA.
K. Hum. Vet. Samf. i Uppsala. Vill. 2. G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free