- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
202

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarens utveckling tillfullständig kollegial organisation (1612—1618) - Instruktioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202 NILS EDÉN
samtliga kammarråd samlade i Örebro vid riksdagen, men sedan
synes endast Bror Andersson hafva genast återvändt till Stock-
holm. Först i april inträder skattmästaren, och ej förr än med
maj månad finner man de öfriga1. Med augusti försvinner åter
Nils Bielke, med september Nils Andersson. Registraturet för
1618 börjar med mars månad2 och har då till en början endast
bref af Bror Andersson ensam; sedan inträder Karl Bonde, i
maj Nils Andersson, Johan Skytte och Nils Bielke, i september
och oktober de nya kammarråden Jochim Berndes och Per
Baner.
Kammarrådens stigande antal kommer sålunda icke helt
och hållet den kollegiala tjänstgöringen i kammaren till godo.
Förmodligen har ökningen icke minst framkallats just af nöd-
vändigheten att använda män från kammaren i olika uppdrag
ute i landskapen, särskildt för den i hela rikets inre styrelse så
djupt ingripande Alfsborgs lösen. Om de i kammaren arbetande
kammarråden numera i allmänhet uppgå till tre, någon gång till
fyra eller fem, så kan dock kammaren ännu regeras äfven af
två, ja af en enda. Något minimum för kammarrådets beslut-
mässighet såsom sådant har följaktligen icke varit gällande.
För öfrigt är det tydligt, att de utgående brefven icke ovillkor-
ligen behöft underskrifvas af samtliga närvarande kammarråd,
utan förmodligen endast af dem, som deltagit i beslutet.
Om kammarrådens tjänstgöring handla till största delen de
instruktioner, som nu börja utfärdas för kammaren liksomför
kansliet. Den äldsta är af april 16133, sålunda uppgjord kort
efter fredsslutet och tydligen afsedd att blifva grundläggande
för ordningen inom Gustaf Adolfs kammare. Sedan tillkommo
flere, som i och för sig voro af mera tillfällig natur, men äfven
innehöllo bestämmelser af vikt för kammarens normala ordning.
Så aflät konungen före afresan till Finland och den ryska krigs-
skådeplatsen i februari 1614 från Kopparberget en hel serie af
1 Jfr koms bref t. Nils Andersson ,8/n> 26j12 1616, RR. Det är emeller-
tid att märka, att 1617 och 1618 års registratur blifvit utskrifna först 1626,
och att många koncept under mellantiden kunnat gå förlorade. Öppet bref af
kammarrådet 1626, K. Reg.
2 Jfr föregående not.
8 Tryckt Instr. C. F., s. 23—26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free