Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarens utveckling tillfullständig kollegial organisation (1612—1618)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 205
kammaren. Instruktionen af 1613, som hufvudsakligen handlar
härom, är ställd endast till kammarråden, ehuru Ribbing vid
dess utfärdande ännu lefde och tjänstgjorde, 1615 års patent
om fogdarnes redovisning talar likaså endast om kammarråden,
ej om skattmästaren såsom ledare för revisionen, och intet
exempel finnes på att den senare någonsin lagt hand vid
räkenskaperna \ A andra sidan synes Seved Ribbing ännu
efter förnyandet af sin fullmakt hafva betraktat sig såsom en-
sam herre öfver räntekammaren och penningeuppbörden där-
städes. I ett reglemente, som han i februari 1612 utfärdade
för räntekammarens skötsel, gör han uttryckligen sig själf ensam
ansvarig för penningeräntan och hänvisar andra räntepersedlar
till kammarrådens förvaltning2. Denna skillnad kunde dock
icke länge upprätthållas. Liksom skattmästaren fick deltaga
äfven i dispositionen öfver naturainkomsterna 8, så kom kammar-
rådet att med honom dela myndigheten öfver räntekammaren.
Redan i den fullmakt, som år 1612 utfärdades för räntmästaren
Peder Pedersson, ställdes denne under både skattmästares och
kammarråds inseende, och sedan skrifva dessa oupphörligen ge-
mensamt också i penningeärenden samt mottaga gemensamt
konungens befallningar 4.
På detta sätt sammanfördes nu skattmästarens och kam-
marrådens ämbeten till en kollegial enhet, endast med den in-
skränkning, att skattmästaren ej behöfde taga del i räkenskaps-
granskningen. Det var en befrielse, hvars ursprungliga anled-
1 Det är endast i undantagsfall som skattmästaren undertecknar manings-
bref till fogdame att inställa sig till räkenskap; så 4/4 1617, K. Reg.
2 K. Reg. ls/2 1612. Här antydes t. o. m. en viss kontroll af skattmä-
staren öfver de levererande fogdarnes räkenskaper, men endast i hvad de rörde
penningar till räntekammaren. »När räntemästaren hafver honom [fogden eller
skrifvaren] kvitterat på sin levrering», säger skattmästaren, »skall den, som lev-
reret hafver, gå till mig, och så vill jag gå i räknekammeren och se, hvad
han bör levrere och hvad honom därpå feles. Seden skall han icke slippe här
af slottet, förr än dette är betaldt, och hvad hvar blifver skyldig, att det strax
blifver gifvet mig besked oppå, så skall han låta penningerne komma in i
räntekammaren. Och andre varur måge kammarråd beställa om, som dem
synes».
3 Bref i K. Reg. 26/4, 28/4, 28/„ 1612 o. s. v.
4 Fullmakten är införd i RR 1612, Suppl., under oktober, men utan
datum. Bref ang. penningeräntan i RR och K. Reg., passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
