- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
212

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarordningen af år 1618 - arbetsformer och arbetstider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 1 2 NILS EDÉN
kammarrådet, en oklarhet, som väl beror därpå, att de båda
ämbetena ursprungligen haft skilda uppgifter. Praktiskt taget
är i alla händelser deras sammansmältning till en myndighet
nu fullbordad.
Till ingressen vidfogas ett formulär för kammarrådets äm-
betsed, hvilket i tämligen allmänna ordalag förpliktar vederbö-
rande att lyda konungens fastställda ordning, med trohet förestå
kronans inkomster och försvara dess rättigheter mot hvarje in-
trång, bevara alla ämbetshemligheter, efter bästa förmåga bevaka
kronans bästa vid räkenskapernas upptagande och slutligen i
alla de saker, där dom skall fällas, följa lag och laga stadgar.
Huruvida detta formulär äfven var afsedt för skattmästaren, är
osäkert.
Punkterna 2—4 röra formerna för kollegiets arbete. Främst
står den grundläggande bestämmelsen, att ingen, vare sig skatt-
mästare eller kammarråd, må något handla och besluta af en-
skildt råd — visserligen efter bokstafven endast knuten till
närmare angifna frågor om kronans inkomster eller utgifter,
men tydligen afsedd att omfatta hela kollegiets beslutande
myndighet. Minst tre medlemmar af kollegiet måste deltaga i
beslutet, och detta skall af sekreteraren skriftligen uppsättas
samt af kammarrådet underskrifvas. Då härtill fogas före-
skriften, att ett sådant beslut alltid skulle underställas konungens
ratifikation, om han var närvarande, måste väl därmed närmast
afses viktigare ärenden, som kunde blifva föremål för verkliga
»rådslag» af kammarrådet efter riksrådets mönster1, och out-
förbar förefaller regelns utsträckning till alla befallningssedlar
om utbetalningar af rikets medel. Om ej alla kammarråden
äro eniga, underställes saken likaså konungens afgörande, ifall
denne är tillstädes; i motsatt fall gäller pluralitetens mening.
Öfverläggningarna ledas af skattmästaren, dock med rätt äfven
för de öfriga att framlägga frågor till behandling.
Bestämmelserna om kollegiets sammansättning modifieras
af följande punkter, som omtala kamrerare såsom deltagande i
besluten. Så skola jämte kammarrådet sex kamrerare sitta som
domare vid rättegångar mot försumliga lägre kammartjänstemän
1 Härpå tyder också formuleringen: »skall deres mening och rådslag
med de motiver, som dem bevekt halve, skrifteligen författas» o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free