- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
221

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 221
nör1. Härmed var hans tjänstgöring i kammaren slut. Möjli-
gen hade det varit konungens mening, att han skulle återkomma
dit år 16222, men sedan han fått entledigande från sin post i
Riga, afled han på hösten i Finland, dit han begifvit sig från
Reval 3.
Efter Jesper Matssons död fick skattmästarens ämbete stå
ledigt. Man har satt i fråga, om ej detta berott därpå, att
Johan Skytte på grund af sina förtjänster om kammaren ej
kunde förbigås vid en utnämning till detta ämbete, medan å
andra sidan hans befordran till ett af rikets fem höga ämbeten
skulle hafva stött tidens aristokratiska uppfattning. Visst är,
att Skytte fortfor att tjänstgöra i kammaren ända till slutet af
år 1629, då han utnämndes till generalguvernör öfver Lifland,
Ingermanland och Karelen4. Allt sedan Nils Bielkes afgång
frän kammarrådsämbetet på hösten 1623 är han otvetydigt både
till rangen och till gagnet den främste af kollegiets ledamöter,
och hans namn står alltid främst under de utgångna brefven5.
Någon ny titel fick han dock icke, och det ser nästan ut, som
om han numera icke heller användt kammarrådstiteln, utan velat
hafva sin verksamhet i kammaren betraktad såsom ett särskildt
förtroendeuppdrag 6 * * *
.
1 Nordvall, Riksrådets centralisation, s. 26. I maj 1621 var han i
Stockholm enligt kon:s bref 22/3, RR.
2 Han står upptagen på Peder Erikssons ofvan s. 220, not 1 anförda
längd öfver dem, som konungen ville »bruka uti räkningekammaren».
,s Nordvall, a. a., s. 27.
4 a. a., s. 27 f.
5 K. Reg. 1623—1629.
c Jfr Nordvall, a. a., s. 26, not 1, och uttrycken i J. Sk:s bref t.
kanslern 10/7 1622, 1623, I9/5 1624, AOB II: 10, s. 260, 273, 278. I 1621
års memorial för kammarrådet under konungens frånvaro nämnes han icke,
och under detta år finnes hans namn endast oregelbundet bland underskrif-
terna i K. Reg. Likaså saknas han bland kammarråden i Peder Erikssons
längd på kammarpersonalen 1622, och memorialet af 22/6 är utfärdadt för
»Johan Skytte och kammarråd», de al 1625 och 1627 däremot för »samtlige
kammarråd». Arbetsfördelningen af 1°/1, 1625 begagnar en terminologi, som sy-
nes inräkna J. Sk. bland kammarråden, men den som uppsattes följande år
skiljer »de tre kammerrådspersoner» (Peder Erlandsson, Jören Claesson Uggla,
Mattias Soop) från J. Sk. och synes om honom endast använda titeln riks-
råd. Instr. C. F., s. 47—51.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free