Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - kammarrådet såsom kollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 NILS EDÉN
mera vanligt; 1624 står exempelvis ofta efter kammarrådens
namn kamreraren Nils Olofsson och äfven ibland Abraham Ca-
beliou, men flere än två äro aldrig de undertecknande kamre-
rarne 1.
I allmänhet saknas alla underrättelser om formerna för
kammarrådets kollegiala verksamhet, och det kan därföre ej af-
göras, om kammarordningens bestämmelser angående regel-
mässiga sammanträden verkligen blefvo tillämpade2. Några
protokoll förekomma icke. Stadgandet om tre kollegiaters er-
forderlighet för besluts fattande har ingalunda blifvit strängt
genomfördt, ty redan under de år, då kollegiets medlemsantal
höll sig vid det i kammarordningen upptagna, utgå ej sällan
bref med underskrifter af endast två kammarråd3, ja någon
gång af endast en enda4 5
, och längre fram, då kammarråden
blefvo färre, blef detta helt naturligt vanligare för att slut-
ligen, då kollegiet i sin helhet kom att räkna endast tre leda-
möter, oupphörligt inträffa, så snart någon af dessa var sys-
selsatt på annat håll eller tog ledighet från sin tjänstgöringB.
Det uttryckliga förbudet mot att någon finge handla ensam å
kollegiets vägnar kunde ej hindra, att vid flyttningarna under år
1623 bref ibland utgingo af Johan Skytte ensam eller att han
likaledes under en resa 1625 någon gång utöfvade sin ämbets-
myndighet6, och sedan Claes Fleming blifvit kammarens ledande
man, utfärdade denne både 1630 och 1631 ensam en mängd
skrifvelser så väl i Stockholm som under resor i Mälarlandskapen
och Bergslagen. Att Pfalzgrefven sedan någon gäng utöfvade
sin utomordentliga myndighet i eget namn 7, kan under sådana
förhållanden ej förvåna.
Den stränga kollegialprincipen modifierades också genom
försöken till en fördelning af arbetet kammarråden emellan.
1 K. Reg., passim.
* I kammarrådets arbetsordning af 1626 framskjutes arbetstidens början
för alla dagar till kl. 8, och endast för rättegångar anslås en bestämd dag,
tisdag. Instr. C. F., s. 50 f.
3 Så s;4—%, s0/4 1621, ’/i—6/i, ’k 1622 o. s. v. K. Reg.
4 ’J/2- \’e 1622 o. S. v. K. Reg.
5 K. Reg. 1627—1632, passim.
6 K. Reg. 27/ä—7/6, 30/6 ff. dagar 1623 samt aug. 1625.
7 K. Reg. april 1631, fol. 337 ff., bref i Pfalzgrefvens »enskildte namn».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
