- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
240

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - faktor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240 NILS EDEN
ningen af krigsstaten under Hans Jörensson, medan Peder An-
dersson fick behålla räntekammarens ordinarie stat1. Räken-
skaperna äro för 1625 och 1626 ofullständiga, men 1627 anträf-
fas i enlighet med denna delning en specialräkning för krigs-
penningarna2.
Under sistnämnda år inträffade åter i räntekammarens led-
ning en personalförändring, och äfven denna gång följde med
den en förändring i titulaturen. Chef för räntekammaren blef
nu Erik Larsson, en köpman i Stockholm, som varit mycket
anlitad i kronans affärer under föregående tid, och hans titel
blef faktor öfver ränteriet eller räntekammaren3.
Titeln faktor begagnades förut i Sverige hufvudsakligen
för att beteckna uppsyningsmannen öfver ett faktori, d. v. s.
ett kronans vapensmide4, men den var i tidens allmänna affärs-
terminologi vanlig såsom benämning på finansiellt ombud i all-
mänhet och användes särskildt för de stora affärshusens kom-
missarier 5. Den kunde då lätt öfvergå till att beteckna äfven
finansiella ombud för furstar och regeringar eller förmedlare af
deras affärstransaktioner, och i denna mening omtalas omkring
år 1600 en konung Sigismunds faktor i Danzig6, liksom på
1620-talet holländske köpmän voro svenska kronans faktorer,
d. v. s. mellanhänder och bankirer, vid kopparens försäljning7.
När nu Erik Larsson blef faktor öfver räntekammaren, så
innebar denna titel också en annan ställning än den, som ränt-
mästaren hittills hade haft. Räntekammarens chef är nu ej en ren
ämbetsman, tagen ur den i kammaren skolade skrifvareklassen,
1 Konungens memorial 23/6 1625; kammarrådet till K. M:t 20/J2 1625.
K. Reg. Sistnämnda bref afgick enligt anteckning i K. Reg. först **/, 1626.
2 RKB, KA.
3 E. L. torde hafva öfvertagit räntekammaren i febr. eller mars 1627;
kammarrådets invisningar äro åtminstone från mars ställda till honom. Veri-
fikationsband bland RKB, KA. Jfr K. Reg.
* Jfr Cronholm, IV, s. 67c) ff.
0 Jfr Centralregeringen 1523 — 1594, s. 246.
6 Bref till Simon Bahr, kungl. faktor i Danzig, i Sigism. tyska registr.
1599—1600, passim.
1 Rådsprot. 25/8 1628, SRP I, s. 108. Den 7/ä 1631 förordnades Peter
Grönberg till konungens faktor i Hamburg. RR. Jfr kon:s bref till kanslern
af samma datum, AOB II: 1, s. 721.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free