Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 NILS EDÉN
Nu visar det sig också tydligt, att faktorn intar en väsent-
ligt annan ställning till kammarrådet än räntekammarens tidigare
föreståndare. Mårten Wewitzer undertecknar allt ifrån början
af år 1630 mycket ofta jämte kammarråden (och kamrerarne)
de från räntekammaren utgående brefven1, och när konungen
vid afresan till Tyskland afgifver sitt memorial om kammarför-
valtningens ledning, är detta ställdt till kammarrådet och faktorn
gemensamt. Det händer likaledes, att konungens skrifvelser i
kammarärenden ställas till kammarrådet och faktorn2. Denne
är icke endast föreståndare för räntekammaren under kammar-
rådets öfverhöghet, utan ett organ för viktiga grenar af den
praktiska finansförvaltningen med andel i beslutanderätten å hela
kammarens vägnar. Såsom faktor får räntekammarens chef en
ställning, hvilken i viss mån – rangen naturligtvis undantagen —
påminner om Seved Ribbings ställning som skattmästare.
Titeln faktor kunde aldrig fullt undantränga den gamla
räntmästaretiteln, utan denna senare användes ibland i st. f. den
förra3. Då efter Gustaf Adolfs död Mårten Wewitzer erhöll
förnyad anställning, upptogs åter den äldre benämningen, och
det hette nu, att liksom han under den aflidne konungens tid
beklädt räntmästareämbetet, så skulle han äfven fortfarande före-
stå det samma. Men ämbetet behöll den nya karaktär, som
det erhållit vid titelns förändring till faktor. Mårten Wewitzer
skulle i sin förvaltning af de till räntekammaren anslagna räntorna
söka tillse, att utbetalningarna skedde pä bestämda tider, och
om inkomsterna icke alltid kunde ingå efter beräkning, mot god
betalning göra förskott af egna medel; om det blefve omöjligt att
upprätthålla staten, skulle han icke blott anmärka detta, utan ock
uppgöra förslag till förändring; han skulle upphandla spannmål
och annan proviant, göra uppköp till klädekammaren samt tillse,
att kronan alltid finge goda varor, äfvensom att dess egna varor
vid försäljning betingade högsta möjliga pris’1. Det är fort-
1 K. Reg., passim.
2 RR 4/6 1630, lä/12 1630.
3 Drottn. till M. Wewitzer 9/51629, kon. till kammarrådet och räntmästaren
z,’6 1630, RR; kammarrådet till K. M:t I0/10 1632, K. Reg. Rådsprot. is/5, 2’/»
1631, % 1632, SRP II, s. 88, in, 185.
4 RR 11It 1633. Beställningen är här rubricerad såsom »kontrakt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
