Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten - Hofrättens första personal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 257
vig. Konungen hade egentligen uppdragit åt rådsregeringen
såsom sådan att här sitta till doms1, men rådet tog äfven hof-
rättens assessorer af de två lägre klasserna till sin hjälp 2.
Så långt hade formerna för den högsta rättskipningen ut-
vecklat sig vid Gustaf Adolfs död. Ken kungliga domsmakten
hade definitivt höjt sig till sista instans öfver hofrätterna. Dess
utöfning under konungens frånvaro var öfverlämnad åt rådet i
samband med rådets allmänna uppdrag såsom tillförordnad rege-
ring. Så ofta konungen varit hemma i landet, hade han där-
emot intill det sista själf suttit till doms, ehuru visserligen med
riksråd vid sin sida, och rådet såsom sådant kan därföre ännu
icke sägas vara konstitueradt såsom högsta domstol. Hofrätten
i Stockholm var faktiskt nedflyttad till andra instans för det
egentliga Sverige med två lika berättigade öfverdomstolar vid
sin sida för öfriga delar af riket. Endast på grund af sin för-
läggning till hufvudstaden stod den ännu i någon mån i omedel-
bar förbindelse med konungen själf och med de tillförordnade
regeringarna i hans frånvaro 3.
Gustaf Adolfs försök att skapa ett centralt ämbetskolle-
gium äfven för rättsväsendet hade sålunda egentligen misslyckats.
Den centrala öfverdomstolen för hela riket klöf sig på tre dom-
stolar för olika delar af riket, således af provinsiell natur, och
den börjande utvecklingen af en ny central dömande myndighet
öfver dessa hade icke ännu nått till stadga. Om den Stock-
holmska hofrätten äfven efter de nya hofrätternas tillkomst i
någon man bibehåller sin plats i totalbilden af den centrala regerin-
gens organisation, så beror detta på en endast faktisk, men icke
rättslig närmare förbindelse med denna regerings högste bärare.
Hofrätten i Stockholm öppnades af kanslern i en högtidlig
session den 19 maj 16144. Enligt konungens uppdrag hade
1 Instr. 1630, SRP I, s. xlv.
2 Akterna uyckta SRP II, s. 259—309.
3 Jfr ofvan s. 134.
4 Redogörelse i Nord. saml. 320, f. 1, U. B.
K. Hum. Vet. Sam/, i Uppsala. VIII. 2. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
